Har du matte-självförtroende?
Vi räknar hela tiden. Ändå insisterar många av oss på att vi är urusla på det. Varför har kvinnor så dåligt självförtroende när det handlar om matematik?
Läs hela DV-reportaget "Hur har du det med mattesjälvförtroendet?" och gör mattetestet efter klicket.
Av: Anna Laestadius Larsson
Illustration: Pia koskela
Vi tänker matte kanske mer än vi tänker på sex. Jo, faktiskt. En ny undersökning visar att kvinnor i snitt tänker ungefär en gång i timmen på sex (män en till två gånger). Men räknar gör vi mer eller mindre hela tiden. Vi gör sannolikhetsbedömningar, multiplicerar, dividerar och räknar procent utan att ens tänka på det. På morgonen: Hinner jag till bussen om jag slänger in en tvätt i maskinen? På lunchen: Stämmer växeln med det jag betalade? I klädaffären: Vad kostar den där snygga tröjan om det är 30 procents rabatt? När vi lagar mat: Hur många ägg blir det om jag ska laga pannkakor till sex personer i stället för fyra? När vi inreder våra hem: Får fåtöljen verkligen plats i vardagsrummet? Och ibland (erkänn!) när vi kör bil: Om hastighetsbegränsningen är 110 km/h och polisen ser genom fingrarna om man kör 10 procent snabbare, hur fort kan jag köra då?
Ändå insisterar många kvinnor på att de inte har någon nytta av matematiken de lärde sig i skolan. Och när matematiken i vardagen blir påtaglig som en räkneuppgift i ett frågeprogram på tv eller när en krognota dyker upp på bordet och pockar på att delas flackar många av oss med blicken och lämnar walkover till någon av männen i sällskapet. Många kvinnor har dåligt matte-självförtroende. Varför?
- Jag tror att det har med tradition att göra. Att föräldrar, främst mammor, överför det här på döttrarna. Jag möter ofta mammor till döttrar som har svårigheter med matematik som säger "jag förstår det, för jag hade också jättesvårt för matte". Som om det nästan var något förväntat, säger Doris Lindberg, speciallärare i matematik på Carlssons skola i Stockholm.
För två år sedan blev hon utsedd av Vetenskapsakademien till Sveriges bästa lärare i matematik. Doris Lindberg vet vad hon pratar om för hon och matematik har inte alltid varit ett självklart par. Under skoltiden hatade hon ämnet.
- När jag var i tioårsåldern hade vi alltid huvudräkning i början av varje matematiklektion. Läraren sa till exempel 302-297. Jag "ställde upp" i huvudet och började låna: ett hundratal växlade jag till tio tiotal, ett tiotal till tio ental och sedan var jag hopplöst borta. Jag gav upp. Jag skulle aldrig ha en chans. Först som vuxen blev jag medveten om att de två talen ligger nära varandra, det skiljer ju bara fem, men aldrig var det någon lärare som förklarade det.
Doris Lindberg lade av med matte, det var ingenting för henne. Hon hade knappt godkänt i studentbetyget. Först långt senare, när hon gick en utbildning till Montessorilärare, knäckte hon koden.
- Jag förstod det historiska perspektivet. Varför vissa formler är viktiga. Och jag började se mönster. Jag är intresserad av att sticka och brodera och började koppla ihop det med matematik. Plötsligt kunde jag se.
Att matte är ett manligt ämne och att kvinnor är sämre än män på abstrakt och logiskt tänkande är en seglivad föreställning.
- Folk älskar generaliseringar som att mäns hjärnor är bättre på matematik och att kvinnor har bättre simultankapacitet. De lever kvar trots att de är helt felaktiga, suckar Torkel Klingberg, som är professor i kognitiv neuro- vetenskap vid Karolinska institutet och befinner sig i den internationella frontlinjen när det gäller forskning om hjärnan.
Så sent som i början av 1990-talet lanserades en talande Barbie som kunde säga fraser som "Jag älskar att shoppa" och "Matte är svårt". Oförargligt, kan det kanske tyckas, men det har visat sig att samhällets förväntningar faktiskt har stor betydelse för hur vi presterar.
Stora internationella studier där man tittat på skolbarns matematiska förmåga visar att flickor i Turkiet, Sydkorea och Italien presterar betydligt sämre än pojkarna. I USA är pojkarna något bättre. Men i Sverige och Norge är det ingen skillnad. När forskarna jämförde resultaten med hur långt jämställdheten kommit i länderna visade det sig att ju mer jämställt ett land är, desto bättre är flickorna i matematik.
- Skillnaden mellan kvinnors och mäns prestation stressas till stor del fram av fördomar, menar Torkel Klingberg.
I boken Den lärande hjärnan beskriver han något som kallas stereotypt hot. Det innebär på vardagsspråk att om vi tror att andra tror att vi är dåliga på något blir vi så stressade av det att vi blir dåliga.
För några år sedan bestämde sig amerikanska forskare för att undersöka om det kunde vara en orsak till att kvinnor ofta har gjort sämre ifrån sig i matematiktest än män. Resultatet var slående. När forskarna sa till testpersonerna att de skulle utföra ett arbetsminnestest presterade män och kvinnor ungefär lika. Men när testpersonerna fick veta att det var ett matematiktest med möjliga könsskillnader presterade kvinnorna 40 procent sämre än männen. Trots att det handlade om identiska uppgifter.
- Det är fascinerande hur så subtila hot kan upplevas så stressande, säger Torkel Klingberg.
Dyskalkyli är matematikens motsvarighet till dyslexi, det vill säga ett slags medfödd talblindhet. Cirka sex procent av svenskarna är dyskalkylektiker, och det är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Till det kommer en stor grupp pseudo-dyskalkylektiker. Förenklat handlar det om personer som trots att de har förmågan har svårt med matematik på grund av känslomässiga blockeringar. Gissa vilket kön som är överrepresenterat?
- Bland pseudo-dyskalkylektikerna ser vi en stor övervikt tjejer. Man hamnar i det på grund av tidiga misslyckanden, blir rädd för att misslyckas igen, drabbas av "x, y, z-allergi", och säger till sig själv och andra att jag är inte så bra på det här, säger Björn Adler, som är psykolog och leder Kognitivt centrum i Malmö, som hjälper personer med matematiksvårigheter.
- Svårast är det för kvinnor som är duktiga på mycket annat. Inget i vårt samhälle är så förknippat med begåvning som matematik. Det påverkar hela ens utveckling.
Man brukar säga att tron kan försätta berg. När det gäller matematik verkar det för många kvinnor vara oförmågan att tro på oss själva som står i vägen. Håll med om att det är hög tid att vi skakar av oss det dåliga matte-självförtroendet. Slutar säga att vi är dåliga på matte inför barnen, precis som vi lärt oss att inte prata om bantning när våra döttrar hör på. Sträcker oss efter krognotan och bestämmer oss för att vi kan. I en värld där vi förväntas göra alltmer komplicerade val - mellan elbolag, försäkringar, lån och fonder - har vi inte längre råd att lämna walkover.
Du sysslar med matematik när du till exempel:Passar tider
Lagar mat
Handlar
Inreder
Kör bil
Spelar kort och andra spel
Fyller i scheman
Betalar räkningar
Slår in presenter
Läser tabeller
Stickar och syr
3 kvinnliga mattesnillen som banade vägen
Émilie du Châtelet (1706-1749)Matematiker och fysiker som levde i ett fritt förhållande med upplysningsfilosofen Voltaire. Hennes översättning av Isaac Newtons Principia till franska med egna kommentarer räknas fortfarande som den franska standardöversättningen.
Florence Nightingale (1820-1910)Kom med den revolutionerande idén att sociala fenomen kunde mätas objektivt och analyseras matematiskt. Utvecklade polar-area-diagrammet för att visa hur osanitära förhållanden för soldaterna under Krimkriget orsakade onödiga dödsfall.
Sonja Kovalevsky (1850-1891)Hon blev Sveriges första kvinnliga professor 1889 och världens första matematikprofessor. Sa om sig själv: "Jag tror att mitt öde är att tjäna sanningen i vetenskapen, men också att arbeta för rättvisan genom att öppna nya vägar för kvinnor."
Klarar du mattetestet?
1. Du stickar en tröja och har 68 maskor på stickan. Nu ska du maska av de mittersta 12 maskorna. Hur många maskor blir det kvar på var sida?
2. Det är 70 procents rea på märkesskorna som ursprungligen kostade 2 100 kronor. Vad blir reapriset?
3. Ni är tre vänner som splittar notan på 960 kronor och lägger på 10 procent i dricks. hur mycket ska var och en betala?
