Hur står det till med jämställdheten egentligen?

Föräldralediga pappor, kvinnliga vd:ar och nya handlingsplaner mot kvinnovåldet.
Det har hänt mycket. Men hur jämställda är vi i Sverige i dag?

DV bestämde sig för att titta närmare på hur långt vi har kommit – och hur mycket vi har kvar.
Se resultatet efter klicket ...

Av: Anna Laestadius Larsson och Rebecka Edgren Aldén
Illustration: Gustav Dejert/woo agentur

Jobben: Den svenska arbetsmarknaden är extremt könsuppdelad. Endast fyra av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, det vill säga 40–60 procent av vardera könet. Mer än 83 procent av alla arbetar inom könssegregerade yrken. Kvinnor jobbar i mycket högre grad deltid, 34 procent jämfört med elva procent av männen. Och många av de deltidsarbetande kvinnorna uppger att de vill öka sin arbetstid. I dag skiljer det över fem procent mellan andelen sysselsatta män och kvinnor. Det innebär att nästan 230 000 fler män än kvinnor har ett jobb. Det är det största gapet på två decennier. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer gapet att växa då männens arbetsmarknad förväntas förbättras ytterligare i år och nästa år. 

Lönerna: Löneskillnaden mellan kvinnor och män har i stort sett varit oförändrad de senaste 30 åren, kvinnor har 83 procent av männens löner. Det innebär att kvinnors månadslön för en heltidstjänst är i genomsnitt 4 700 kronor lägre än mäns. Feministiskt initiativ räknade ut att det fattas 70 miljarder kronor i kvinnornas lönekuvert. Skillnaden är olika stor i olika yrken och ökar i takt med utbildningsgrad. Kvinnor med eftergymnasial utbildning på minst tre år har en genomsnittlig månadslön på 29 100 kronor jämfört med mäns 38 200 kronor. LO har räknat på en kvinna med en månadslön på 15 600 kronor och en man med 16 100 kronor, ett lönegap på bara 3 procent. Efter 40 år har han efter skatt tjänat mer än en kvarts miljon kronor mer än hon.

Egenföretagandet:På senare år har många satsningar gjorts för att förmå fler kvinnor att satsa på egna företag. Men en avhandling för några år sedan från Lunds universitet visade att kvinnor och män startar egna företag på helt olika premisser. En man med eget företag kan sällan vara föräldraledig, vabba, jobba deltid och hämta barn medan kvinnor startar företag just för att få ihop livspusslet. En undersökning gjord av Folksam i våras bekräftar bilden, enligt den hade kvinnliga egen­före­tagare lägre lönsamhet och högre frånvaro än manliga. Hälften av de manliga företagarna hade en månads­inkomst över 25 000 kronor. Det gällde endast en fjärdedel av de kvinnliga företagarna. Jämfört med männen hade kvinnorna dubbelt så hög frånvaro på grund av sjukdom och föräldraledighet. 

Karriären: Kvinnliga chefer utgör 60 procent av chefsskaran inom offentlig sektor, i den privata 25 procent. Det genomgående mönstret inom alla yrken är: ju högre chefsposition, desto färre kvinnor. När dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg 2002 hotade med en lag om könskvotering ökade andelen kvinnor i börsbolagens styrelser från 12 procent till 21 procent på bara tre år. Märkligt, eftersom det vanligaste argumentet för snedfördelningen var, och är, att ”det finns inte några kvinnor med rätt kompetens”. Sedan dess har siffran återigen legat i princip stilla. I år är siffran 24 procent. Bara 15 procent i börsbolagens ledningsgrupper är kvinnor. När det gäller samtliga aktiebolag i landet har andelen kvinnor i styrelserna sjunkit från 19 procent förra året till 15 procent i år. Allra högst upp i näringslivseliten är kvinnor ännu mer sällsynta. De senaste hundra åren har bara 33 kvinnor suttit på börs-vd-stolar, i sällskap av 1 860 män. I april i år fanns det sju kvinnliga börs-vd:ar i Sverige. Männen utgjorde då 97 procent av börsbolagens vd:ar. Och när det gäller styrelseordförandena var 96,4 procent män.

Pensionerna: Löneskillnaderna leder till att kvinnors pension i snitt är 146 000 kronor om året, jämfört med 212 000 kronor för män. Fler kvinnor än män pensionssparar. Men eftersom de tjänar mycket mindre blir summan de sparar i snitt mindre i kronor räknat.

Utbildningen: Unga tjejer har, förutom i idrott, genomgående bättre betyg i nian än pojkar. Samma gäller i gymnasieskolan. Men utbildningen är på alla nivåer könsuppdelad. Från gymnasieskolan examineras i dag endast var femte flicka och pojke från ett program med jämn könsuppdelning. Kvinnor utgör en majoritet av de studerande i högskolan på alla typer av utbildningar med undantag av de tekniska. Och fler kvinnor än män slutför sin högskoleutbildning. Lika många kvinnor som män forskarstuderar. Men bara 19 procent av professorerna är kvinnor. Kvinnliga forskare har bara fått 12,7 procent av de utdelade medlen, trots att de utgör 35 procent av professorerna och lektorerna inom berörda områden, enligt Delegationen för jämställdhet i högskolan.

Tryggheten:Kvinnor oroar sig mångfaldigt mer än män för att utsättas för överfall eller misshandel trots att män utsätts fyra gånger oftare än kvinnor för misshandel utomhus av en okänd förövare. Risken för en man att dö av olycka eller våld är tre gånger större än för en kvinna. Vad kvinnorna borde oroa sig för är våldet i hemmen och för att bli utsatta för våld eller hot om våld i tjänsten.
42 procent av de kvinnliga sjuksköters­korna och 52 procent av undersköterskorna och sjukvårds­biträdena uppger att de varit utsatta vid minst ett tillfälle under en tolvmånadersperiod. 88 procent av gärningsmännen vid misshandel är män. 99 procent av sexualförbrytarna är män.

”Heders”-förtrycket: 23 procent av flickorna förväntas vara oskulder när de gifter sig och får inte ha ett förhållande med en jämnårig pojke. 16 procent förväntas följa andras vilja när det gäller vem de ska gifta sig med. Elva procent blir kontrollerade i sin vardag och får till exempel inte delta i alla skolämnen och fritidsaktiviteter. Sju procent har utsatts för kontroll, kränkande behandling, hot och/eller våld. Var tionde 15-årig flicka lever under ”heders”-relaterade förhållanden som hårt begränsar hennes liv. Och lärarna accepterar för det mesta när föräldrar förbjuder sina barn att delta i ämnen som simundervisning, idrott och sexualkunskap. Det visar en stor enkätundersökning bland niondeklassare som Stockholms stad beställt av forskare vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Mäns våld mot kvinnor:Tusentals kvinnor misshandlas varje år av sina män och anmälningarna om misshandel ökar varje år. Runt tjugo kvinnor om året mördas av en man de lever eller har levt med. Varningstecknen har nästan alltid funnits där. Många av kvinnorna har före mordet polisanmält gärningsmannen för upprepade övergrepp.
För tre år sedan lanserade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. En miljard kronor har satsats på att utbilda 10 000 poliser och 2 300 personer inom rättsväsendet i hur man bemöter våldsutsatta kvinnor. 500 projekt har startats på lokal nivå riktade direkt mot våldsutsatta kvinnor och tre högskoleutbildningar i ämnet har startats. Men enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet har insatserna inte haft någon effekt på våldsnivån mot de utsatta kvinnorna. En granskning som stiftelsen Tryggare Sverige gjorde förra året visar att bara tre av 21 polismyndigheter har rutiner för att skydda våldsutsatta kvinnor. 

Det sexuella våldet: Sverige har Europarekordet i anmälda våldtäkter. 5 000 anmäls varje år. Sett till antalet invånare har vi dubbelt så många som tvåan Storbritannien, och runt fyra gånger så många som våra nordiska grannländer. Förklaringar kan vara ändringar i lagen som vidgar synen på vad som är våldtäkt i lagens mening och att svenskar kanske är mer benägna att göra anmälningar. Men vi ligger också lågt gällande uppklarade fall, endast runt 13 procent leder till åtal. Dessutom uppskattar Brottsföre­byggande rådet att mörkertalet är stort, att bara runt var femte av de egentliga våldtäkterna anmäls. Av alla dessa våldtäkter resul­terade 2009 bara 253 i en fällande dom. 

Hemarbetet: Inte ens vart tionde par lyckas leva jämställt hemma, visar forskning från Mittuniversitetet. Först när mannen är arbetslös – och kvinnan arbetar mer än heltid – lägger vi lika mycket tid på barn och hushållsarbete. Men det går framåt! I SCB:s nya tidsanvändningsunder­sökning från september i år har männen ökat sitt hemarbete med 11 minuter, medan kvinnorna har minskat sin tid, jämfört med för tio år sedan. Fortfarande utför kvinnorna mer av det obetalda hemarbetet, i snitt 45 minuter mer än männen per dag. Det kan tyckas som en liten skillnad, men per vecka blir det drygt fem timmar mer obetalt hushållsarbete. Strykning, matlagning och underhållsarbete är särskilt könsstyrt. Kvinnor lagar mat i snitt 43 minuter om dagen och männen 26 minuter. Männen lägger däremot 40 minuter om dagen på underhållsarbete, vilket är dubbelt så mycket som för kvinnorna.

Familjelivet:92 procent av papporna med barn under sju år arbetar heltid. Motsvarande för mammorna är 51 procent. Papporna tar ut drygt 22 procent av föräldraledighetsdagarna. 28 procent av papporna tar ut noll föräldraledighetsdagar. Mäns vabbande, uttag av tillfällig föräldrapenning, har sjunkit från 40 procent 1974 till 35 procent 2009. Samtidigt säger en studie från Försäkringskassan att pappor som varit föräldralediga arbetar mindre och träffar sina barn oftare om de separerar från barnets mamma, jämfört med pappor som inte varit lediga. En rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering visar att för varje månad som pappan är hemma med barn ökar mammans framtida årsinkomst med sju procent (mammaledighet påverkar inte pappans inkomst). Par som lever i jämställda förhållanden bråkar mer än par som lever mer traditionellt, men skiljer sig mer sällan. Risken att drabbas av långtidssjukskrivning och allvarliga stressjukdomar minskar i jämställda förhållanden. Pappalediga har dessutom ökad chans att få fler barn (med samma mamma).

Könsrollerna:Allt fler blivande föräldrar betalar för att göra ultraljud på privata kliniker för att ta reda på om de väntar en pojke eller en flicka. Enligt personalen är skälet att de vill planera, köpa kläder och inreda barnkammaren. I klädbutikerna hänger flick- och pojkkläder separerade från storlek 48 och uppåt. Leksaksbilar marknadsförs fortfarande som pojkleksaker trots att nästan alla kvinnor i dag kör bil. Det finns starka kommersiella krafter som vinner på att vi gör skillnad. Unisexkläder och -leksaker är lätta att ärva. Könsspecifika kläder och lek­saker uppmuntrar till nya inköp. 

Hälsan:Medellivslängden för kvinnor är 83 år, för män 79 år. Kvinnor motionerar regelbundet i större utsträckning än män i alla åldersgrupper förutom 65+ och fler män än kvinnor är överviktiga i samtliga åldersgrupper. Sam­tidigt är fler kvinnor än män dagligrökare. Kvinnor besväras av ängslan, oro eller ångest
i mycket större utsträckning och betydligt fler kvinnor än män är långtidssjukskrivna.

Politiken:Kvinnor röstar i större utsträckning än män. Efter valet 2010 är 45 procent av riksdags­ledamöterna kvinnor. Sverigedemokraterna är Sveriges minst jämställda parti, bara 15 procent av deras riksdagsledamöter är kvinnor. Därefter kommer Centerpartiet, med 30 procent, och Kristdemokraterna med 37 procent kvinnliga riksdagsledamöter. Mest jämställda riksdagspartiet är Socialdemo­kraterna med 48 procent kvinnor. Sex av de femton utskotten i riksdagen har för närvarande kvinnliga ordförande. I regeringen är elva av 24 ministrar, 46 procent, kvinnor.

Det här kan vi bocka av:- Högre studier
- Riksdagen
- Regeringen
- Andel chefer inom offentlig sektor

Det här har vi kvar:- Lönerna
- Höga positioner inom näringslivet
- Professurerna
- Våld i nära relationer och sexuella övergrepp
- Föräldraledigheten
- Hemarbetet
- Kvinnlig statsminister
- Könsneutral arbetsmarknad
- PensionernaSe upp – backlash-varning!- Mäns vabbande har sjunkit från 40 procent 1974 till 35 procent 2009.
- Kvinnors andel i riksdagen sjönk vid senaste valet till 45 procent, den lägsta siffran sedan 1998.
- Stereotypa könsroller. Aldrig har flickrummen varit så rosa och pojkrummen så blå som nu.

Viktiga årtal 1859 Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster.1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.1901 Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.1909 Allmän rösträtt för män vid 24 års ålder.1910 Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster.1918 Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.1919 Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnor får rösträtt vid 23 års ålder och blir valbara till riksdagen.1931 Moderskapsförsäkring införs.1935 Kvinnor får lika stor folkpension som män.1939 Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning får inte användas som skäl att avskeda kvinnor i statlig tjänst. 1955 Rätt till 90 dagars mammaledighet.1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 Lika lön för lika arbete för kvinnor och män.1962 Riksdagen ratifierar FN-konventionen om lika lön för lika arbete.1971 Särbeskattning införs.1974 Föräldraförsäkring införs, föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse.1979 Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag.1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.1983 Alla yrken öppna för kvinnor – även inom försvaret.1991 Jämställdhetslagen kommer till, syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor.1995 Första pappamånaden, en månad som inte är överförbar, införs.1995 Förordning om positiv sär-behandling vid tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.1995 Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.1997 Första kvinnliga biskopen i Sverige.2002 Andra pappamånaden införs. 2002 Lagen om likabehandling av studenter i högskolan införs. 2005 Skärpt lag mot köns-diskriminering bland annat avseende sexuella trakasserier, repressalier och yrkespraktik.