Akademiledamoten Åsa Wikforss: "Jag gillar inte flum"

Åsa Wikforss

 är teoretisk filosofiprofessor. Filosofi kan kännas som en mjuk vetenskap, och att någon är "filosofiskt lagd" brukar tolkas som att personen är en tyst tänkare som då och då ger ifrån sig några djupa sanningar som lämnar omgivningen perplex. Detta ligger långt ifrån verkligheten.

Filosofi är den vetenskap som studerar de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och moralen. Grunden för filosofiskt tänkande är mer än de filosofiska teorierna, det är också en form av kritiskt tänkande där du tränas att värdera argument, klargöra begrepp och fråga vidare.

Jag uppskattar tydlighet och gillar inte flum

– Filosofin ställer de besvärliga frågorna som inga andra ämnen riktigt kan ställa. Filosofin söker, tvärtemot vad många tror, det klara och det tydliga, och tolererar inte nonsens. Det var det som drog mig till ämnet. Jag uppskattar tydlighet och gillar inte flum, säger Åsa Wikforss.

Foto: Pierre Björk

När jag frågar om det kan bli obekvämt på middagar när sällskapet vill diskutera meningen med livet med henne skrattar hon:

– Man kan väl säga att de som inte riktigt förstår vad jag jobbar med blir förvånade när de vill diskutera lite mysig filosofi över ett glas rött. Det finns en vardagsuppfattning om vad filosofin är, som kanske inte stämmer så bra med hur den filosofiska forskningen ser ut. Men givetvis finns det kopplingar, och frågan om livets mening diskuteras också av de professionella filosoferna.

Åsa Wikforss tar stol sju i Svenska Akademien

I maj meddelades det att det var den teoretiska filosofiprofessorn Åsa Wikforss som skulle ta över stol sju i Svenska Akademien efter Sara Danius, som formellt avgick i februari efter ett långt år av interna stridigheter.

Skandalerna som skakade Akademien började under Metoo-hösten, då avslöjanden om sexuella övergrepp kopplade till den nu våldtäkts-dömde kulturprofilen Jean-Claude Arnault - gift med dåvarande akademiledamoten Katarina Frostenson - publicerades i en stor DN-artikel. Ett år av ekonomisk granskning, anklagelser om chauvinism och ifrågasättanden av akademiens vara eller icke vara ledde till att flera ledamöter avgick. Akademiens anseende skadades ordentligt när deras smutsiga byk vädrades offentligt och folk gick man ur huse för att stötta Sara Danius i knytblusmanifestationer.

Så klart hade Åsa, som resten av svenska folket, följt stormarna i media.

Min man är amerikan, och det enda han visste om Akademien var skandalerna

– Det var så klart något att ta med i beräkningen, och som vi diskuterade mycket hemma. Min man är amerikan, och det enda han visste om Akademien var ju egentligen skandalerna, då mediebevakningen var så enorm.

Foto: Pierre Björk

När hon fick frågan, som den första kvinnliga teoretiska filosofen någonsin, om att bli en av de aderton blev hon extremt förvånad.

– Jag hade aldrig tänkt tanken! Men när jag väl fick möjligheten kändes det som något jag verkligen ville göra. Generellt som filosof tror jag att man är bra på att reflektera kring den här sortens institutioners roll i samhället. Vad kan det bidra med för vår tid? Hur kan de nå ut? Hur ska vi bevara och berika språket? Akademien gör mycket som människor inte känner till. Det handlar om så många andra viktiga saker än att dela ut Nobelpriset i litteratur.

Det är en stor uppgift och ett uppdrag som ska tas på allvar.

Men att tacka ja var inget hon tog lättvindigt på. Förutom allt som hänt har hon framför allt behövt tänka mycket på arbetsbördan som det innebär.

– Att ytterligare tre kvinnor tillträder samtidigt som jag gjorde det lättare att ta beslutet, det visar på en nyttig förändring. Att de sett över stadgarna, upprättat en verksamhetsberättelse och har en transparent ekonomi för att undvika att göra om sina misstag var ett annat skäl att tacka ja. Att sitta där Selma Lagerlöf och Hjalmar Gullberg suttit känns väldigt kul och ärofyllt, men det är ju inget pris att vara med i Svenska Akademien. Det är en stor uppgift och ett uppdrag som ska tas på allvar.

Man blir tuff av filosofin. Det är raka rör.

Även om offentliggörandet av hennes nya roll väckte mycket jubel, möttes hon även av viss skepsis.

– Jag fick frågan: "Hur ska du klara alla gubbarna i akademien?" flera gånger. Men man blir tuff av filosofin. Det är raka rör, man lindar inte in saker och står för vad man tycker. Det är väldigt tydligt. Så jag får väl hoppas att de är tydliga i akademien också.

Nu har det gått strax över en månad  sedan tillkännagivandet. Vi sitter i en fotostudio på Södermalm i Stockholm. Åsa Wikforss är lång och slank och klär perfekt både i de mer maskulina, skräddade plaggen och de färgstarka klänningarna som stylisten tagit med sig till fotograferingen. Hon sätter sig vant i sminket - hon har gjort många besök i morgonstudior med tv-sminkning - och förklarar att vi får göra vad vi vill med makeupen, men lockarna i håret måste vara kvar.

– Annars är det inte jag.

Åsa Wikforss uppväxt, bakgrund och familj

Så, vem är Åsa Wikforss? Hon föddes i Göteborg 1961. Familjen kommer ursprungligen från Skåne, men då hennes pappa jobbade på sjömansförmedlingen flyttade de dit sjöfarten hade sitt högsäte. Hennes mamma utbildade sig, efter att hon varit hemma med barnen, till stadsplanerare och hade även hon en lyckad karriär. Familjehemmet var fyllt av böcker, som både lästes och diskuterades friskt.

– Jag har alltid läst mycket. Unga kvinnor av Louisa May Alcott var nog min första riktiga wow-upplevelse. Och före det Anne på Grönkulla, så klart. Jag läste nog överlag gärna om tuffa, starka tjejer. De böckerna betydde mycket för mig, även om jag också slukade storslagna 1800-talsromaner.

Men de pratade inte om filosofi hemma, den hittade Åsa alldeles själv.

– Min mamma hade rötterna i arbetarnas bildningstradition, morfar var med och startade ett bibliotek för sjömän. Jag började läsa litteraturvetenskap på universitetet, men då insåg jag att de frågor som verkligen intresserade mig var filosofiska. Så när jag var 20-någonting-år började jag läsa filosofi på heltid. Jag var fast.

Åsa träffade sin amerikanska man när de båda läste på Oxford 1988, och när han skulle återvända till New York 1989 sökte hon ett stipendium vid Colombia University för att både kunna studera vidare vid ett ansett universitet, och vara med sin kärlek. Allt klaffade.

Hon disputerade vid Columbia University och blev 2008 en av Sveriges två första kvinnliga professorer i teoretisk filosofi. I dag forskar hon inom språkfilosofi och kunskapsteori. Men vad gör egentligen en professor i teoretisk filosofi?

– Alla professorsjobb är en kombination av handledning av doktorander, undervisning och forskning. Utöver det granskar man vetenskapliga artiklar, sitter i forskningsråd och bedömer andra människors forskning. Jag har även ägnat mig mycket åt populärvetenskapliga föreläsningar.

Boken Alternativa fakta, om faran med faktaresistens

Åsa Wikforss har alltså länge varit framgångsrik inom sitt fält. Men 2017 slog hon igenom för allmänheten med den populärvetenskapliga boken Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender, och året därpå följde hon upp den med ett uppskattat sommarprat på samma ämne.

Jag tänkte: Vad sjutton gubbar är det Trump säger? Här behöver vi reda ut lite saker

– Jag tror att när den kunskapen man sitter på som forskare är relevant för samhället är det viktigt att få ut den. Det var många år när min forskning, om än viktig, inte kändes allmännyttig. Men i och med Trumps kandidatur till Vita huset kunde jag inte vara tyst. Jag tänkte: Vad sjutton gubbar är det han säger? Här behöver vi reda ut lite saker ... Nu behövdes det spridas lite kunskapsteori, och jag är ju faktiskt bra på att kommunicera. Så, jag gjorde en insats, men jag trodde aldrig att boken skulle få så mycket uppmärksamhet.

Boken förklarar faran med faktaresistens, vad det kan leda till och hur vi måste motverka den. En felaktig post på Facebook kanske kan tyckas ofarlig, men mängderna av desinformation vi bombarderas med och de nya mer raffinerade teknologierna gör det viktigare än någonsin att kunna skilja på vad som är sant och inte.

Foto: Pierre Björk

– Vi behöver kunskap för att uppnå våra mål, om nu målet är att bota en sjukdom eller bygga en bro. Har man inte kunskap och försöker bygga en bro på gissning går det inte bra, den rasar antagligen. Och tror man att man kan bota sig själv genom att äta, jag vet inte, enbart rödbetor blir det inte bra. Man blir sjuk och kanske till och med dör. Blickar man ut mot ett större samhällsperspektiv blir det ännu mer skrämmande. När politiska beslut fattas på basis av känslor i stället för kunskap, som just Trump ofta gör, kan det gå illa.

Varför är vi så mottagliga för fejk news i dag? 

– Psykologin vi bär med oss är uråldrig, och bygger på så kallade biases, alltså tendenser att tänka snett, till exempel tendensen att försöka bekräfta de egna övertygelserna. Sådana har vi alltid varit. Men nu finns det några fler komponenter som samspelar med den psykologin.

En av de komponenterna är den nya tekniken som gör det möjligt för vem som helst att gratis koka ihop vad som helst och sprida det över hela världen.

– Om jag ska leta information om klimatet eller vaccin, så kan jag leta upp vad som helst. Och om jag tror något, oavsett hur tokigt det är, så hittar jag information som tycks bekräfta det. Vi söker helt enkelt information som överensstämmer med våra politiska åsikter eller våra känslor, i stället för att söka det som är trovärdigt och som stöds av forskning.

Den starka polariseringen är en annan bidragande faktor. Både politiskt och privat råder en vi mot dem-mentalitet, som skapar arga gruppbråk både i debatter och på sociala medier.

– Vi slår gärna ifrån oss fakta om de inte stämmer med den egna gruppens idéer. Och det finns så många aktörer som drar nytta av det: allt från killarna i Makedonien som tillverkade falska nyheter för att tjäna annonspengar, till ryska trollfabriker som sprider desinformation för att påverka politiska val och skapa splittring inom andra nationer. Men vi ska inte bara frukta främmande makter - svenska trollfabriker och högerextrema plattformar står för mycket av skräpet som sprids här hemma.

Det som gjort Trump så framgångsrik, menar Åsa, är det populistiska inslaget, med en stark misstro mot elit, politiker, auktoriteter och kunskapsinstitutioner. Men även det finns det tydliga indikationer på i Sverige.

– Jag förutspådde för två år sedan att de skulle ge sig på public service, och nu är det så. Vill man motverka kunskap måste man ge sig på kunskapens källor. Om man sprider desinformation så är det väldigt effektivt att få folk att misstro folkbildarna och börja läsa alternativa medier som passar ens egen övertygelse i stället.

Trots att läget är som det är tycker Åsa Wikforss att det finns ett visst hopp. Om vi agerar.

– Det kan rätta till sig på sikt, men frågan är vad som händer på vägen.

Åsa Wikforss om stil och Nobelpris

Det är dags för fotografering, och fotograf Pierre Björk ropar uppmuntrande ord medan han knäpper av bild efter bild. Åsa blir särskilt förtjust i en kappa hon får på sig, och skickar ett mms till sin man som snabbt svarar: "Buy it! You need it!"

Är stil viktigt för dig? 

– Det är inte något jag lägger mycket tid på, men det är klart att det spelar roll vad jag har på mig. Jag verkar inom ett väldigt mansdominerat område, så jag har tänkt på hur jag ser ut i mitt yrke och vill gärna se både professionell och kvinnlig ut.

Jag vill gärna se både professionell och kvinnlig ut

– Jag har nog alltid vetat vad jag gillar, men inte brytt mig om mode och trender, även om man så klart påverkas omedvetet. Jag älskar starka färger som vallmorött och gult. Det har stått sig genom alla år, även när det inte gått att köpa. I år har jag bunkrat upp med gult, det finns ju mycket i butikerna nu.

Åsa kliver ur de lånade skorna som även om de var snygga inte var så bekväma, och tar ett samtal från sin ena dotter (hon har två) som hon ska möta upp för middag efter intervjun.

Pratar ni mycket om filosofi hemma? 

– Det gör vi, min man har också läst filosofi, så det är ofta diskussioner uppstår. När mina döttrar var yngre kunde jag bli överraskad av deras frågor. Barn, när de är små, är ju väldigt filosofiskt lagda. Som vuxna tar vi så mycket för givet, men barn funderar på mycket grundläggande frågor som vi inte tänker på längre. "Mamma - om jag tycker den här glassen är god och du inte tycker det, vem har rätt?" Och det är en jättebra filosofisk fråga.

Precis som under Åsas egen uppväxt har hon tyckt att det är viktigt att litteraturen har en självklar plats i hemmet.

– Vi läste högt för barnen långt efter att de kunde läsa, jag på svenska och min man på engelska. Då kunde vi läsa lite svårare böcker och diskutera dem sedan. Det sägs ju att folk inte läser godnattsagor för barnen längre. Det är en förlust. Både för att det är en så fin stund med barnen, men också att man tillsammans kan reflektera och prata om det man läst.

På tal om böcker, är det något år du skrikit "ja" när Nobelpriset i litteratur tillkännagivits? 

– Jag har nog aldrig skrikit rakt ut, ha ha. Men jag tyckte det var väldigt roligt när Alice Munro vann. Och Tomas Tranströmer!

LÄS MER:

• Författaren Katarina Wennstam vill ändra hur vi ser på kvinnliga offer 

• Höstmode 2019! Allt om säsongens trender, färger och it-plagg

• Cassandra Klatzkow: "Modeindustrin gör inte direkt kläder för oss tjocka"