Elisabeth Moss om kärleken till Ruben Östlund och nya säsongen av Handmaid's tale

Regissören Ruben Östlund har sagt att Elisabeth Moss är den bästa skådespelare han någonsin har arbetat med. När jag berättar detta för henne hickar Elisabeth Moss till. Sen säger hon:

– Det var verkligen snällt av honom. Oh, my god. Jag vet inte om det är sant att jag är den bästa, men jag älskar den mannen, och jag skulle älska att få arbeta med honom igen. Jag skulle ha varit med i hans nya film, men inspelningen av Handmaid's tale kolliderade med den.

Jag berättar att jag sett scener ur den nya filmen, Triangle of sadness, bland annat det som Ruben Östlund lovat ska bli den värsta spyscen som någonsin setts på film.

– Hahaha, naturligtvis. Jag skulle kunna slå vad om att om Ruben lovat göra den värsta spyscenen någonsin, då kommer han att göra det.

Jag talar med Elisabeth Moss via en zoomlänk från New York. Förra gången jag talade med henne var det ”i verkliga livet”, det var Cannes-festival och hon hade kommit till Rivieran med två projekt: Ruben Östlunds film The square och och andra säsongen av Jane Campions tv-serie Top of the lake. Det innebar att jag träffade henne flera gånger i olika intervjusituationer: en gång tillsammans med Gwendoline Christie (känd från Game of thrones) för att tala om Top of the lake, ett par gånger i en lummig hotellträdgård för att tala om The square. Elisabeth Moss var klädd i en blommönstrad sommarklänning och visade sig vara rolig, snabb i repliken och mycket vältalig. Men detta med att hon allmänt anses vara en av världens bästa unga aktriser, och att år 2017 innebar hennes internationella genombrott, verkade hon då ta med en klackspark.

Jag tar inte jobbet så där väldigt allvarligt

– Jag tar inte jobbet så där väldigt allvarligt, sa hon. Jag önskar ibland att jag var jätteseriös och plågad. Jag tittar på kolleger och jag tycker att de är så coola och intressanta. Jag älskar mitt jobb, men jag inbillar mig inte att jag är ute och räddar världen, och jag tror inte att jag gör någonting modigt genom att hitta de känslor jag kan behöva för en roll.

Ny säsong av Handmaid's tale

Nu är det 2022 och under de fem år som gått har hennes stjärna gått spikrakt uppåt. Några dagar efter vår intervju i Cannes vann The square Guldpalmen. Elisabeth har gjort uppmärksammade roller i Us, Shirley, The invisible man och Wes Andersons The french dispatch. Och så naturligtvis HBO Max-serien The handmaid's tale, denna dystopiska och feministiska serie som blivit en sådan framgång att den fortsatt långt efter det att den bok den ursprungligen baserades på var slut.

– Vi håller på och filmar nästa säsong nu. Jag vet när den ska sändas, men det säger jag inte, säger hon och fnittrar.

Hon är också producent på serien, något hon varit i flera år. Hon har också producerat den serie vi ska tala om denna dag, scifi-thrillern Shining girls. Jag undrar vem som vinner om producenten Elisabeth Moss och skådespelerskan Elisabeth Moss har olika åsikter. Hon skrattar igen.

– Då vinner skådespelerskan. Hon är definitivt tuffare och har mer makt. Dessutom har jag tur som jobbar med en fantastisk skara medarbetare. Vi jobbar ihop. Att kunna samarbeta, det är makt.

Shining girls bygger på Lauren Beukes bok Flickor som skimrar. En seriemördare har förmågan att resa genom tiden och gör det för att mörda ”flickor som skimrar” – kvinnor som har hela livet framför sig. Detta har han gjort i decennier. I vår tid plågas Elisabeth Moss rollfigur Kirby, som arbetar på en dagstidning, av traumat från ett överfall som hon överlevde. När man hittar ett lik där skadorna påminner om de Kirby har börjar hon undersöka fallet och hittar fler och fler trådar bakåt i tiden.

– Jag läste manuset innan jag läste boken. Det är alltid bra, det ger mig en enda möjlighet att uppleva berättelsen så som publiken kommer att uppleva den. För det är ju ofrånkomligt att saker som stod i boken har ändrats till manuset. Jag tyckte det var så oerhört smart, en berättelse som både är thriller och science fiction, det liknade inte något jag hade kommit i kontakt med tidigare.

– Det viktiga i jobbet är att leta efter bra manus och bra personer att jobba med. Manuset kommer först när jag letar efter en roll, och regissören kommer tätt efter. Men utan ett bra manus kan det inte bli en bra film. Jag har gjort mycket nu, och nu vill jag bara jobba med personer som jag känner kan lära mig någonting och få mig att göra sådant jag inte gjort tidigare. Jag läser alla manus själv. Man vet aldrig, det kan finnas något där inne.

Morden i Shining girls är fruktansvärda, men vi i tv-publiken slipper se dem utföras i närbild. Det är mycket medvetet, säger Elisabeth Moss.

– Det är inte det som är fokus, det är inte den berättelse vi vill berätta. Det handlar om en kvinna som finner sin egen röst, så det fanns ingen anledning att använda grafiska våldsscener. Och ofta är det ju så att det som du inte ser är betydligt mer skrämmande. Vi vill vara ärliga, vi vill berätta om hur våld är och ser ut, samtidigt som det finns ett värde i att lämna en del till tittarens fantasi.

– Med detta sagt så har jag i princip ingenting emot att det visas grafiskt våld i tv. Jag tycker inte att man ska censurera konst.

Var gift i åtta månader

Samtalet med Elisabeth Moss är mycket underhållande. Första gången jag träffade henne hade jag hört att hon skulle vara besvärlig och inte ville prata. Det var verkligen tvärtom. Men hon håller sig borta från skvallertidningar och hon vill inte tala om vissa delar av sitt privatliv, till exempel det faktum att hon är aktiv scientolog. Men hon säger också:

– Jag kan också bli nyfiken och fascinerad av sånt som jag inte har något att göra med. Jag kan också bli fascinerad när någon gör slut med sin partner. Jag är intresserad av vad folk har på sig och sånt, men samtidigt har alla en rätt till en privat sfär.

Hon är uppenbarligen singel, i alla fall officiellt. Hon säger:

– Personligen gillar jag trevliga män. Men när det gäller drama är det alltid mycket intressantare med det mörka. Jag tror att det finns någonting i berättelser där en stark och intelligent kvinna också behöver bli omhändertagen som attraherar en viss sorts man. Och sådana relationer är intressanta på en bioduk. Dåliga relationer är alltid mer intressanta att titta på än de som är bra.

Hon hade ett åtta månader långt äktenskap med Saturday night live-komikern Fred Armisen. Vad hände? Hon har i en tidigare intervju sagt:

– Jag var ung, bara 27, och jag visste inte vad jag ville eller vad jag letade efter. Med tiden kommer jag nog att lära mig vem jag är och vad jag vill.

Vem är hon då, denna spännande kvinna och skådespelerska med stor integritet? En kortfattad resumé:

Hon föddes i Los Angeles 1982. Hon växte upp i hippiekretsar, med en mamma som spelade munspel i ett bluesband och en pappa som jobbade som manager för olika band och som alltid var på turné, och hon berättar om hur musiker ständigt kom över till familjens lägenhet för att jamma. Och det var jazz som var hennes musik, inte rock eller pop.

Framgångarna har avlöst varandra

Från början ville Elisabeth bli dansös, men de studierna ledde mer och mer till skådespelarambitioner. Sin första stora roll fick hon 1999, då hon spelade presidentens dotter i tv-serien Vita huset. Hon gjorde den rollen i sju år. Året efter fick hon rollen som sekreteraren Peggy Olsen i tv-serien Mad men – det resulterade bland annat i inte mindre än fem Emmy-nomineringar.

Det blev mer än nittio avsnitt av Mad men, och hon säger att publiken verkade ta seriens slut hårdare än vad hon själv gjorde. Hon gick vidare till nya jobb, bland annat Jane Campions Top of the lake, som utspelas på Nya Zeeland och där Elisabeth Moss spelar en polis som kommer till sin gamla hemstad för att lösa ett försvinnande och blir involverad i en allt mörkare intrig. Serien blev en internationell framgång, Moss fick ännu en Emmy-nominering och vann dessutom en Golden Globe. Följde gjorde The handmaid's tale, The square … och resten är, som man brukar säga, historia.

Sådana där scener är alltid jobbiga och obekväma

Det är lätt att gång komma in på Ruben Östlund när man talar med Elisabeth Moss. Hon talar om inspelningen av sexscenen mellan henne och motspelaren Claes Bang. Den är rolig att se på, men den var mindre rolig att göra.

– Sådana där scener är alltid jobbiga och obekväma. Här skulle det filmas så att man såg mig ur Claes ”point of view” och vice versa. Och människor som har sex ser inte alltid så kul ut. Vi filmade scenen var för sig, så att jag hade kameran riktad mot mig, och så skakade någon sängen upp och ner så det såg ut som om jag rörde mig, eftersom det jag skulle sitta på honom.

Hon skrattar.

– Det gäller bara att snabbt göra sig av med alla hämningar och känslor av att detta är jobbigt och obekvämt.

Vår samtalstid närmar sig slutet. Jag undrar om det blir det en fortsättning på Shining girls? 

– Den har varit tänkt som en avslutad miniserie, men vem vet. Vi får vänta på reaktionerna. Finns det mer att berätta? Vi måste också överväga det.

Innan vi skiljs åt säger jag att Ruben Östlund redan bestämt att hans nästa film ska handla om människorna på ett flygplan som är på väg att störta.

– Den vill jag vara med i. Jag ska skicka ett sms till honom och säga det.

Ämnet till trots är det en komedi, säger jag.

– Naturligtvis är det en komedi, säger Elisabeth Moss och skrattar.

LÄS ÄVEN Alexander Skarsgård: ”Jag får inga erbjudanden från Sverige längre”

LÄS ÄVEN Shonda Rhimes – kvinnan som skapar tv-serierna du älskar