Epidemiologen Emma Frans: ”Kunskap ger lugn i corona-krisen”

I tv guidar Emma Frans oss med fast hand genom covid 19-kaoset. På Twitter avlivar hon myter med syrlig humor. Internationella medier vänder sig till henne för att få svar om Sveriges strategi i krisen, och i sitt yrke som doktor i medicinsk epidemiologi forskar hon vid Karolinska Institutet.

Emma Frans har blivit ett välkommet lugn i pandemistormen. En förnuftets röst som vill få oss att koncentrera oss på kunskap och fakta och rensa bort fake news.

– Min roll i den här krisen är att förklara och sprida kunskap i den stora ovissheten, säger hon.

– Kunskap är avgörande för att vi ska klara det här och kunskap fungerar också lugnande. Det upplever jag inte minst själv. Jag har länge jobbat med folkbildning och vetenskapskommunikation, nu har jag ”levlat upp” det arbetet. 

LÄS MER: Modeprofiler i välgörenhetsprojekt – säljer kläder i kampen mot Covid-19 

Det var i samband med ebola-utbrottet i Västafrika 2014 som Emma Frans första gången insåg riskerna med fake news vid ett sjukdomsutbrott, när hon läste artiklar om att silvervatten kunde bota och förebygga sjukdomen. Sedan dess har Emma – som förutspås bli vår nästa Hans Rosling – gjort det till sin mission att hjälpa oss navigera rätt i informationsflödet. För väldigt mycket som sägs och skrivs är helt enkelt inte sant.

Emma Frans om farliga konspirationsteorier i corona-krisen

Vilken roll spelar ryktesspridning, konspirationsteorier och fake news i pandemitider?
– De spelar en jättestor roll, för de får oss att inte lyssna på myndigheter, och sprider misstro mot experter. Konspirationsteorier om att stater eller myndigheter spridit smittan avsiktligt eller vill att många ska bli sjuka är väldigt farliga. De kan kosta liv.

Konspirationsteorier om att stater eller myndigheter spridit smittan avsiktligt eller vill att många ska bli sjuka är väldigt farliga. De kan kosta liv.

– Fakta och kunskap är A och O för att motverka smittspridning. Under ebola-utbrottet bromsades till exempel vaccineringen av att folk vägrade ta vaccinet, eftersom det gick rykten om att det var farligt.

Vilka är de konstigaste påståenden du har hört sedan covid-19-smittan tog fart?
– I Frankrike fick man dementera att kokain hjälper mot sjukdomen. En annan märklig kur är att dricka blekmedel. Ibland sprids fake news av folk som vill tjäna pengar på en produkt, ibland rör det sig om rena missförstånd. Tänk dig viskleken, där ett påstående blir allt mer förvrängt ju längre från källan det kommer.

Du tror stenhårt på naturvetenskapen, samtidigt som du växte upp med två psykologföräldrar. Hur var det?
– På den tiden trodde man mycket på sådant som sedan visade sig inte stämma. Mina föräldrar hade många idéer om att känslorna skulle styra, var impulsiva och har tagit dåliga beslut på grund av det. Jag har nog försökt att gå emot det genom mitt yrkesval.

Ibland sprids fake news av folk som vill tjäna pengar på en produkt, ibland rör det sig om rena missförstånd.

På tal om att lura sig själv: det corona-gissas hejvilt just nu. Vad ska vi tänka på när vi läser och lyssnar på rapporter?
– Lyssna på myndigheter och läs nyheter med bekräftade källor. Men var försiktig med vad som skrivs av rädda människor i sociala medier.

– Och kom ihåg: samtidigt som det är viktigt att hålla sig informerad måste vi vara lite försiktiga med hur mycket nyheter vi konsumerar. Själv gör jag det på ett osunt sätt. För att må bra mentalt behöver man koppla bort sig från de digitala kanalerna ibland. Det är också bra att hjälpa andra, känna att man gör nytta. Handla åt äldre släktingar, laga mat åt vänner som jobbar i vården och passa deras barn. Vårdpersonalen är våra hjältar nu.

”För att må bra mentalt behöver man koppla bort sig från de digitala kanalerna ibland” – det är ett av Emma Frans tips för hur man hanterar vardagen mitt i i en corona-pandemi. Foto: Daniel Stigefelt

Emma Frans: ”De som uppför sig oetiskt behöver straffas”

Du har slagit ett slag för social skamning – att det är okej att ge syrliga kommentarer till riskgrupper som hänger på stan och fjällsemestrande stockholmare. Varför?
– Många tycker att man alltid ska vara snäll, men jag tror att de som beter sig oetiskt behöver straffas på något sätt. Och då är det bättre att göra det genom sociala påtryckningar än att sätta dem i fängelse. I andra länder har man låst in hela befolkningen – det vill vi inte ha. Men det sociala trycket påverkar oss otroligt mycket och kan förändra vårt beteende.

– Människor visar sitt rätta ansikte just nu och jag tycker att alla ska tänka över det här: Hur vill jag att andra ska minnas min roll i krisen? Vill jag vara en av dem som var med och hjälpte till att lösa den, eller en av dem som saboterade genom att inte lyssna? Eller en som piskade upp stämningen?

Hur vill jag att andra ska minnas min roll i krisen? Vill jag vara en av dem som var med och hjälpte till att lösa den, eller en av dem som saboterade genom att inte lyssna?

Vilka är dina egna bästa och sämsta sidor som person?
– Jag är nyfiken, lite rolig och vill uppriktigt göra gott. Jag tycker att jag har något viktigt att säga och har en drivkraft att vilja förändra. Jag är däremot rastlös, kan vara impulsiv och blir lätt uttråkad. Det är därför jag gör annat vid sidan av forskningen.

LÄS MER: Författaren Moa Herngren: ”Kan även introverta som jag få nog av social distans?” 

Emma Frans har tidigare gjort ett bejublat tal på Idrottsgalan 2018, mottagit Stora Journalistpriset, och på Twitter har hon över 86 000 följare. Men pandemin har exponerat henne på ett helt nytt sätt. Nu syns hon flitigt i både svenska och utländska medier. Hur är det?
– Jag är mer i rampljuset än någonsin tidigare, det är min tidigare exponering upphöjt i tio. Och det är ganska påfrestande. Jag har märkt att män oftast ifrågasätter min kompetens och utbildning, medan kvinnor går till personangrepp – mot hur jag ser ut, att mina profilbilder inte är tillräckligt seriösa, att jag är en dålig människa, och vem är jag att tala om för andra hur de ska göra ...

Det där med hur du ser ut hamnar ännu mer i fokus när du ofta syns i tv. Hur tänker du där?
– Från början var jag stressad och kände att jag måste look the part, klä mig för hur folk förväntar sig att en forskare ska se ut. Men nu har jag vant mig och bär det jag gillar och känner mig bekväm i.

Och vad är det?
– Jag gillar en snygg skjorta, jeans och boots. Lite tuff men ändå feminin. Det kan provocera, jag sticker ut bland de ofta äldre männen som uttalar sig kring pandemin. Men jag tror att det är viktigt med representation, och att det fyller en funktion med någon lite yngre och med en mer feminin framtoning som pratar om det här. Jag når fram bättre till vissa grupper.

– Och jag tror att epidemiologi som yrke kan bli mer intressant bland unga kvinnor efter det här. Bara en sån sak som att alla nu har lärt sig att uttala ordet epidemiolog!

Jag uppfattas nog som hårdare än vad jag är.

Twitter och en dos av humor

På Twitter behandlar du allvarliga ämnen med humor, hur blev det så?
– Jag har aldrig varit klassens clown, men jag har alltid skämtat mycket. Jobbat med en humoristisk twist, men med seriöst uppsåt. Min humor är dessutom ganska ovitsig och mörk, vilket gör sig bra på Twitter där det finns mycket satir, politik och intressanta tankar. 

Du verkar så självsäker, är du det?
– Jag är inte så trygg i mig själv som jag nog ger sken av. På min profilbild i sociala medier står jag med ett basebollträ, vilket gör att jag nog uppfattas som hårdare än vad jag är. När jag var yngre och skulle hålla föredrag på universitetet var jag alltid svinnervös. Men genom åren har jag KBT:at mig själv genom att exponeras för det som jag tycker är läskigt.

Vad är det modigaste du har gjort?
– Att föda barn. Min första förlossning var jätteläskig och slutade med ett urakut snitt och att min dotter fick komplikationer. Att hålla tal på Idrottsgalan i Globen är också något av det modigaste jag har gjort.

Emma frans om vanligaste pandemi-missförstånden

Emma Frans använder humor som ett vapen på Twitter. Foto: Daniel Stigefelt

Vilket är det bästa rådet du har fått?
– Pappa tycker att jag ska vara lat, att jag ska ta det lugnt och inte vara så duktig jämt. Det är väldigt bra.

Tror du att du som expert är mer eller mindre orolig än gemene person i krisen vi nu går igenom?
– Jag har länge varit orolig för en pandemi, eftersom jag har vetat vilken dålig beredskap vi har. För min egen hälsa var jag nog mer orolig i början, när viruset först dök upp. Nu känner jag mig trygg i att jag och mina barn klarar oss igenom det, men är i stället orolig för vårt samhälles skull och för att sjukvården ska kollapsa.

Vilka är det vanligaste missförståndet om pandemin?
– Att det finns EN lösning på hur vi ska undvika att folk dör och att företag går i konkurs. Men ingen har facit och varje land måste hitta sin egen väg igenom det här, utifrån sina förutsättningar.

LÄS MER: Hedda Stiernstedt: ”Jag trodde aldrig att livet kunde bli så här bra”