Gwendoline Christie: "Game of thrones har gett mig ny styrka"

Det går lite mer än en minut, sedan fyller Gwendoline Christies oefterhärmliga skratt rummet. Det är ett ärligt skratt, ett sådant som smittar och som skvallrar om hur bekväm hon är när hon ska prata om Game of thrones och sin rollfigur Brienne of Tarth.

– Det här var rollen som jag hade väntat på i hela mitt liv. Det var som om molnen försvann och solens strålar nådde mig, säger 40-åringen innan skrattet börjar bubbla igen.

Det finns så många likheter mellan mig och Brienne att det var skrämmande och spännande på samma gång

Hon fortsätter med mer allvar i rösten:

– När jag läste de första avsnitten jag skulle vara med i minns jag att jag tänkte att det vore roligt om serien blev en riktig dundersuccé, men att det egentligen inte hade någon betydelse, för Brienne var en möjlighet att utforska det som samhället tyckte var mina brister. Samtidigt var jag vettskrämd för att bygga en rollfigur på mitt androgyna utseende och min fysik, att visa hela mig och ett slags transparent sårbarhet. Det finns så många likheter mellan mig och Brienne att det var skrämmande och spännande på samma gång.

Självförtroendet blir tydligt direkt. Kanske har det att göra med Christies 191 centimeter, som blir än längre med klackar, kanske beror det på hennes uppenbara kärlek till ämnet - klart är i alla fall att under tiden som Game of thrones vuxit till ett globalt fenomen har Christie fått fäste på nya sätt. Hon har exempelvis spelat Captain Phasma i två Star warsfilmer, och vid flera tillfällen hunnit med att förverkliga en barndomsdröm: Christie (som är tillsammans med designern Giles Deacon) har gått visningar för bland andra favoritmärket Vivienne Westwood i Paris, och för Miu Miu i Shanghai.

Gwendoline Christie: Jag blev mobbad

Gwendoline Christie är dock den första att påpeka att vägen dit har känts lång. När hon växte upp i Worthing, en hamnstad väster om Brighton, blev hon "mobbad på ett hemskt sätt" i skolan. Räddningen var mode och film. Lite för ofta skolkade hon för att ta tåget till London och vandra runt på det som då var Kensington Market. När det inte var ett alternativ förlorade hon sig i filmer och tvserier. Tidigt bestämde hon sig för att bli skådespelare, eftersom inget annat yrke erbjöd samma sorts flykt från att behöva vara sig själv.

Nu, på ett hotellrum i London, berättar Gwendoline Christie om den hunger hon kände när hon kastade sig över rollen i Game of thrones. Men, säger hon, den strikta dieten och träningen som gjorde att hon gick upp mer än sex kilo i muskler var en sak, att klippa av stora delar av håret var en helt annan.

– Åtta år senare inser jag förstås att det inte borde ha varit en så stor grej, men då var mitt hår min mask. Jag ansåg att det gömde det som jag inte gillade med mitt ansikte och hjälpte mig att skapa en illusion kring min kropps proportioner, och att det därmed gjorde mig mer feminin.

– När håret togs ifrån mig insåg jag att jag, för rollen, var tvungen att ta vara på det som anses vara maskulint i mitt utseende - och den upptäckten var otroligt utvecklande för mig personligen. Jag hittade en ny styrka inom mig när jag inte gömde mig längre och faktiskt kunde säga, dels till mig själv och dels till andra: "Det här är den jag verkligen är."

Gwendoline Christie om Game of thrones: Serien har varit en en del av mitt liv så länge

Det kapitel i Gwendoline Christies liv som är Game of thrones har nu nått sin ände. Sista säsongen har precis haft premiär och har föregåtts av tio månaders inspelning. Redan i oktober 2017 samlades skådespelarna i Belfast, Nordirland, och läste manusen till seriens sex sista avsnitt högt för varandra. Till skillnad från många av de andra grät Gwendoline Christie inte just då.

– Det här hade jag förträngt, men det går nog bra att berätta utan att känslorna tar över. När vi hade läst alla manusen gick jag fram till Dan Weiss (en av upphovsmännen, reds anm) och bara bölade. Serien har varit en del av mitt liv så länge. Vänskap och relationer har växt och blomstrat, och så många saker har hänt i allas liv, som jag har fått vara en liten del av.

Jag grät massor på min sista inspelningsdag

Var det samma känslor din sista inspelningsdag och sista scen? 

– Jag försökte tänka rationellt, men naturligtvis grät jag massor. När jag tittade på alla människor som stod runt omkring kändes det oerhört ledsamt, men du vet - avslut är och bör vara precis det.

LÄS ÄVEN:

• Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen om att komma ut som bisexuell: "Rädd för reaktionerna" 

• Frida Gustavsson har bytt modellyrket mot skådespeleri: "Läskigt och skönt" 

• Bonusfamiljen-aktuella Christer Lindarw: Jag har för mycket av allt!