Korruptionsexperten Hayaat Ibrahim: ”Jag har alltid reagerat på orättvisor”

Jag ser henne korsa Sergels torg på väg mot Kulturhusets entré med en självklarhet som få. När Hayaat Ibrahim slagit sig ned på kaféet där vi stämt möte står det klart att den där självklarheten är såväl genomgående som karaktäristisk. Det imponerande i att hon vid 29 års ålder utsetts till generalsekreterare för Institutet mot mutor, IMM, och dessförinnan rekryterats till några av landets främsta advokatbyråer är – till synes – inget hon ser som särskilt anmärkningsvärt. 

Men det gör resten av världen. 

Hayaat Ibrahim har utsetts till allt från Supertalang till en av näringslivets mäktigaste kvinnor 2022 av Dagens Industri. Och då har hon bara börjat.

Hayaat Ibrahim om uppväxten och studierna

Hayaat växte upp i Stockholmsförorten Kista, och där bor hon kvar än i dag. Enligt henne finns det nämligen få saker att inte älska med Kista.

– För mig är Kista hem. Jag föddes i Umeå men flyttade dit när jag var två år. Det var en fantastisk plats att växa upp på – jag hade vänner från hela världen och fick lära mig om andra kulturer. Jag trivs fortfarande jättebra.

Som barn fick Hayaat ofta höra att hon nog skulle bli advokat när hon växte upp – både av lärarna i skolan och av sin baskettränare.

– Det fastnade hos mig. Säkert delvis för att det faktiskt passade mig. Redan som barn reagerade jag på orättvisor och blev intresserad av mänskliga rättigheter, jag tyckte om att argumentera och hade ett stort samhällsintresse. Men då var i och för sig min bild av en advokat färgad av något jag hade sett på tv, säger hon och skrattar åt hur lite Ally McBeal och ”Objection, your honor” verkligheten bjöd på.

I stället utkristalliserade sig juridiken som samhällsförankrad, och en väg till att försvara mänskliga rättigheter. Det passade Hayaat perfekt. Men innan hon rekryterades till en eftertraktad tjänst på advokatfirman Vinge, där hon specialiserade sig på bland annat antikorruption, läste hon till ekonom och jurist – samtidigt.

Min bild av en advokat var färgad av Ally McBeal på tv

Vad var det som fick dig att läsa två så tuffa utbildningar parallellt?
– Det var inget jag planerade. Jag började med ekonomi och global management med inriktning på arabiska. Men jag visste att jag egentligen ville bli jurist, så jag sökte till juristlinjen och såg ekonomin som ett komplement.

Hann du med något annat än studier under den tiden?
– Ja! Det var inte så jobbigt som det kan låta. Jag har lätt att prioritera och ta in information.

”Det är en stor fördel som har två världar att lära ifrån”

Hon ger intryck av att vara en person med förmåga att se ett ljus i det mesta. Kanske är det en nödvändighet om man granskar ett så mörkt hörn av världen som just korruption. På frågan hur det har format henne att växa upp som andra generationens invandrare lyfter hon de ofta glömda vinsterna.

– Jag har haft en stor fördel eftersom jag har två världar att lära och hämta ifrån – Somaliland och Sverige. Jag har alltid förstått att det är ett privilegium. Många ser det inte så, men för mig har fördelen alltid varit så självklar.

Jag får framför allt positiva reaktioner

Som generalsekreterare för IMM har Hayaat blivit synlig i offentligheten. Rampljuset i sig var inget som intresserade henne, men den utsatta positionen kommer med titeln. 

– Jag får mejl om att jag inte borde ha den här rollen på grund av min bakgrund, men jag får framför allt positiva reaktioner, konstaterar hon.

För Hayaat var det ett brinnande intresse för en hållbar utveckling och dess koppling till korruption som lockade.

– Många kanske inte tänker på det, men korruption och mutor är faktiskt ett av de största hindren för världen att ställa om till en hållbar utveckling, förklarar hon. 

”Korruption står i vägen för hållbarhet”

Det var under arbetet med sitt examensarbete som Hayaat förstod att lösningen på korruptionsproblematiken också är en förutsättning för en hållbar utveckling.

– Det finns så många typer av skadeverkningar med korruption. Bland andra Världsbanken och OECD uppger att 35 000 miljarder kronor går förlorade varje år genom korruption. Samtidigt uppskattar FN att vi behöver 25 000 miljarder kronor för att ställa om till en hållbar utveckling.

Kanske har vi i Sverige en tendens att se på korruption som något som pågår långt härifrån, men det är en tankevurpa, säger Hayaat. Visserligen hamnar Sverige och de nordiska länderna högt upp på den positiva sidan av listan över korruptionshärjade länder. Men samtidigt får vi internationell kritik för nepotism, jäv och intressekonflikter, och svenska bolag nämns allt oftare i större korruptionsskandaler utomlands. 

Vad är det för typ av problematik vi har i Sverige?
– Det kan handla om vem och varför någon tilldelas olika typer av kontrakt. Till exempel om familje- eller vänskapsband ligger bakom valet. Kritikerna menar att rekryteringar och upphandlingar alltför ofta grundas på privata kontakter istället för på kompetens. Det rubbar både prissättning och konkurrens.

Enligt nya undersökningar är det främst tre branscher som sticker ut som särskilt problematiska: vård och omsorg, bygg och anläggning samt transport och fordon. För en oinvigd kan det verka obegripligt hur vård och omsorg kan toppa en sådan lista. 

– Men en vårdtagare är ofta i beroendeställning till sin vårdgivare. När det då ges presenter, testamenteras arv eller överförs pengar i den relationen kan det vara direkt olagligt. En sådan ”present” kan vara en muta även om det inte uttalas. Det är tyvärr ganska återkommande.

Hayaat Ibrahim om karriären och framtiden

De inblandade kanske inte ens själva uppfattar det som en muta?
– Nej, men det spelar ingen roll. Det viktiga är att vårdtagare inte ska hamna i en situation där de upplever att de måste ge förmåner för att få den vård de är berättigade till. I vissa fall kan det vara så att ett agerande objektivt inte anses korrupt, men om det ändå uppfattas som korrupt så skadar det förtroendet lika mycket – i synnerhet i offentlig sektor.

Hayaat påminner om att korruptionen inte är så fjärran som vi kanske tror, och uppmanar var och en att vara uppmärksam på sin närmiljö.

– Vem är det som får den där tjänsten eller det där uppdraget på jobbet? Beror det på kompetens eller på familje- eller vänskapsband? Våga säga ifrån!

Hur ser din framtidsvision ut?
– Ett samhälle som kännetecknas av en hållbar utveckling, rättvisa och tillit.

Jag har alltid haft en bild av att jag någon gång kommer att arbeta internationellt

Vad är det som driver dig?
– Möjligheten att kunna påverka, men också att vara till nytta för min omgivning och ständigt lära mig mer. Jag har alltid varit en nyfiken person som frågar ”varför” och gärna vill utvecklas. Som barn fick jag mycket stöttning i det och fick testa många olika saker utan att det sågs som något jobbigt. Tvärtom uppmuntrades jag till att anmäla mig till nya aktiviteter och ändra bana.

Du har redan hunnit göra en imponerande karriär – vad blir nästa steg för dig?
– Jag har ingen aning faktiskt. Just nu trivs jag bra på IMM och generellt har jag inte planerat mitt nästa steg, utan genom att fokusera på att vara mitt bästa jag i mitt nuvarande arbete har möjligheter dykt upp längs vägen. Det var så jag hamnade här.

– Men jag har alltid haft en bild av att jag någon gång kommer att arbeta internationellt och framför allt har jag då sett mig själv i Östafrika – jag hoppas att en sådan möjlighet dyker upp någon gång i framtiden.

LÄS MER: Lisen Bratt Fredricson: ”För att bli framgångsrik måste man våga misslyckas”

LÄS MER: Utrikesbyråns Rebecca Randhawa: ”Glad att man satsar på höggravid programledare”