Petra Marklund: ”Lady Gaga kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta”
Artisten Florence & The Machine, tv-serien Normala människor och skådisen Leonardo DiCaprio är några av artisten Petra Marklunds kulturfavoriter. Men vilken låt river hon av i karaokebaren och vem vill hon sjunga duett med? Läs så får du alla svaren!
Hon slog igenom 2003, då under namnet September, blev folkkär efter sin medverkan i Så mycket bättre 2010, har varit programledare för Allsång på Skansen och fortsätter att med sin magiska röst lyfta alla låtar hon sjunger några extra nivåer. Just nu är Petra aktull med ep:n Maneter. Här tipsar hon om musik, filmer, böcker och tv-serier som hon gillar – och som hon tycker att du också ska ha koll på.
Favoritartist
– Florence & the Machine har allt: stil, lyrik och fantastisk musik. Jag jobbade med henne i London en gång och hon var dessutom så himla genuint trevlig. Lady Gaga kommer också alltid ha en särskild plats i mitt hjärta.



Senast sedda film
– Lyckades äntligen se The Square, som var helt fantastisk. Det bästa är nog scenen med ”vilddjuret” som går ut för att hitta den som är räddast och svagast i salen. Kan inte tänka mig nåt mer förödmjukande för en människa än att bli utsedd till bytet inför publik.



Bästa tv-serie
– Normala människor: om man är trött på utslitna kärleksscener så balanseras det upp av den här serien.
Senast lästa bok
– Klubben. Den borde man läsa i skolorna. Om strukturerna omkring oss och hur de missbrukas. Den är också otroligt underhållande. Fattar att den ska bli film!
Läs mer om Klubben och köp den här! (Länk till Bokus.)



Skådis jag gillar lite extra
– Jag har alltid varit svag för Leonardo DiCaprio. Han har hängt med i mitt sinne hela vägen från Titanic.



Senaste film som fick mig att skratta eller gråta
– Jag såg Tenet som var så dålig att jag ville gråta … När man äntligen får barnvakt vill man inte slösa tid på sånt.
Den form av media jag konsumerar mest
– Sanningen måste ju vara Instagram, sorgligt nog!
Roligast i världen
– Men nu måste jag säga min gamle vän Nisse Hallberg, han kör stand-up och har i alla fall Sveriges bästa tajming. Sjukt rolig!
Bästa radioprogram
– Allvarligt talat i P1. Liv Strömqvist vrider och böjer på frågor som kommer från lyssnare. Det är så härligt att lyssna på vad andra funderar över, och höra hur Liv tänker kring frågorna. Skönt när man kan lämna över grubblandet åt radion ett tag ...
Låten som får upp mig på dansgolvet
– This head I hold med Electric Quest. Beatet, värmen och så är den så fruktansvärt svängig. Finns ingen som inte kan dansa till den.
Om jag var kulturminister för en dag
– Då skulle jag sätta fart så Kultursverige inte hinner gå under i den här corona-krisen.
Vill sjunga duett med
– Min favoritröst är ju José Gonzalez så jag kanske borde fråga honom.
Låten jag sjunger i karaokebaren
– Britney Spears ...Baby one more time sitter som en smäck.
Konstnär/fotograf jag gillar
– Fotografen Anton Corbijn. Han har ett inspirerande sätt att jobba. Mycket uttryck!



En kulturupplevelse som påverkat mig mycket på senaste tiden
– När jag äntligen fick spela en egen konsert igen. Jag sjöng med Moto Boy på Late night concert i TV4 i somras. Han är helt fantastisk och har nånting överjordiskt i sin röst.
Filmen som alla borde se
– Gräns! Fruktansvärt bra men den är svår att bli av med efteråt. Asjobbig men asbra. Den gör avtryck.
Boken alla borde läsa
– En diktsamling av Yolanda Bohm Rapides som heter Ikon. Både för att den tar upp ett liv ur ett hbtq-perspektiv men också för att jag verkligen kunde känna igen mig. Det finns normer i så många lager och det blir så givande när det får luckras upp i Yolandas poesi.
Läs mer om Ikon och köp den här. (Länk till Bokus.)



Favoritkaraktär i tv-serie
– Hanna Horvath i Girls. Lena Dunham är ju bäst. Älskar det mesta hon säger och gör.



Bästa podd
– Skäringer & Mannheimer är underbara!



Senast sedda konsert
– Det var ju tusen år sen nu! Men det var nog när jag bjöd syrran på Annika Norlin på Gröna Lund.



Bästa scenupplevelse
– Jag har aldrig skrattat och gråtit så våldsamt mycket som när jag såg Spring Uje spring på Dramaten. (Och nu har föreställningen blivit film, där Uje och hans familj spelar sig själv, reds anm.)


