Roman-aktuella Helena von Zweigbergk: ”Nära relationer är de viktigaste vi har i livet”

Helena von Zweigbergk är i sitt arbete som journalist bekant från både radio och tv, och som författare slog hon igenom stort med relations­romaner som Ur vulkanens mun och Totalskada. I hennes nya roman 1959 Ingrid och Georg – en kärlekshistoria får vi möta Ingrid och Georg i ett svunnet Stockholm. Det är en historia om en kvinna och en man med helt olika bakgrund, som delar drömmar om en ljusare framtid och ett modernare sätt att leva och älska.

Hur skulle du beskriva den nya boken?
– Det började med att jag ville undersöka tiden som är min. Jag hälsade på min mamma, som är 92 år gammal nu, och tänkte på hur världen förändrats under hennes livstid. Det är svindlande när man tänker på hur snabbt världen kan förändras. När hon var en ung kvinna i slutet på 1950-talet var det i en helt annan värld. Det fick mig att börja tänka på min egen tid, att den är så föränderlig.

Klicka på bilden för att komma till produkten (länk till Bokus)

Modernitet är ett ord som används flitigt i boken, både när det gäller möbler och arkitektur, men också som ett sätt att beskriva vad livet kan vara. Vad betyder ordet modernitet för Ingrid och Georg?
– Det var något man trodde på då, någonting nytt. Det var också i ett Europa som började resa sig igen efter andra världskriget. Modernitet var väldigt positivt laddat och speciellt för Ingrid och Georg. De ville känna att någonting nytt var på väg att hända, någonting annat.

Jag kunde känna en sorts avundsjuka på framtidstron, att de var så säkra på att det skulle bli bättre.

När man pratar om framtiden i dag känns den inte alltid hoppfull, snarare tvärtom, men när Ingrid ser framåt ser hon hopp.
– För mig var det en del av att vistas i den här tiden, jag kunde känna en sorts avundsjuka på framtidstron, att de var så säkra på att det skulle bli bättre. Det fanns också i det som Georg kände, han ville inte ha det gamla bonniga Sverige och inte heller det gamla borgerliga. Det fanns en känsla av att saker och ting gick framåt.

Trots att Ingrid och Georg har en nära och kärleks­full relation verkar det finnas en distans mellan dem, något som hämmar, och detsamma kan anas i Ingrids relation till sonen Tom. Det ger känslan av att det här, på något vis, var en ensam tid?
– Jag tror att det var en mycket mer ensam tid på det sättet. Man var inte så öppen och man skämdes över mycket. Samtidigt som man sökte sig till varandra fanns det oskrivna regler om vad man pratade och inte pratade om. Man pratade inte om problem i äktenskapet, om psykisk ohälsa eller hur man kände sig på djupet. Det var en helt annan sorts umgängeskultur och som kvinna var det självklart att man skulle sätta familjen främst.

Man pratade inte om problem i äktenskapet, om psykisk ohälsa eller hur man kände sig på djupet.

Du har skrivit ett imponerande antal böcker, många av dem på temat nära relationer.
– Det är ett ämne som intresserar mig. Just nära relationer är de viktigaste vi har i livet, och vi är så väldigt präglade av dem. Jag tänker ibland att det finns ett lager hos oss människor där vi bär våra närmaste relationer och det lagret är vårt hemliga, innersta rum. Där finns samtal eller sidor som man bara visar för de allra närmaste och det området tycker jag är väldigt spännande. 

LÄS OCKSÅ Mogna modeller är en trend för 2020-talet 

LÄS OCKSÅ Författaren Carolina Setterwall: ”Mammarollen kan vara väldigt trång”