Skandinaviska stjärnregissören Susanne Bier, 60: ”Jag tänker inte på mig själv som en ’kvinnlig regissör’”
Hon arbetar med Nicole Kidman, har vunnit en mängd priser, är invald i Oscarsakademiens styrelse (vid sidan av bland andra Steven Spielberg) – och hon är kompis med Jonas Gardell. Susanne Bier, 60, är den tveklöst mäktigaste skandinaven i Hollywood, och vår Los Angeles-baserade profil Jennie Hammar fick audiens hos regissörsdrottningen.
Susanne Bier var i början av sin karriär nästan folkkär i Sverige. Genom framför allt starka samarbeten med Jonas Gardell under mitten av 90-talet – som Pensionat Oskar från 1995 där Loa Falkman, Stina Ekblad och Simon Norrthon briljerar – fick hon ett stort genomslag och filmen vann två guldbaggar. Även äktenskapet med skådespelaren Philip Zandén gjorde att Susanne kändes mer som ”vår” än övriga stjärnor i den danska filmeliten. Det skulle bli ytterligare ett samarbete med Gardell, Livet är en schlager, innan Susanne började koncentrera sig mer på att skapa film hemma i Danmark. När hon vann en Oscar för bästa utländska film med hyllade Hämnden 2010 börja hon snegla mot filmindustrins epicentrum: Hollywood.
SUSANNE BIER
GÖR Stjärnregissör.
ÅLDER 60 år
FAMILJ Maken Jesper Winge Leisner, samt två barn från tidigare förhållanden.
BOR Köpenhamn.
Filmer i urval: ”Freud flyttar hemifrån”, ”Pensionat Oscar”, ”Hämnden”, ”Efter bröllopet”, ”Birdbox”.
AKTUELL Med ”The Undoing” som har premiär den 25 oktober på HBO.
I dag rör sig Susanne Bier i de stora sammanhangen. Hennes senaste produktioner, den mångfaldigt prisade serien The night manager med Hugh Laurie och Olivia Colman (för vilken hon vann en Emmy för bästa regi) samt Bird box med Sandra Bullock, klassas som supersuccéer.
För två år sedan blev hon invald i den prestigefulla Oscarsakademins styrelse, bestående av 51 medlemmar, där hon tillsammans med Kimberly Pierce och Steven Spielberg representerar filmregissörerna. Hon är också delaktig i utdelningen av de åtråvärda priserna. Kort sagt: Susanne Bier är en av de största skandinaviska stjärnorna, oavsett bransch. Att hon också är 60 år och kvinna gör henne på många sätt unik.
Susanne Bier deltar i danska #metoo
– Jag tänker inte på mig själv som en ”kvinnlig regissör” och jag vill inte tänka att de problem jag stött på under min karriär är på grund av att jag är kvinna, säger hon. (Bier är förresten en av de framstående kvinnor som skrivit in sitt namn i det nyvaknade metoo-upproret i Danmark. Nej, det är inte 2017, utan 2020. Man kan ju undra varför det tog danskarna tre år att haka på den internationella rörelsen.)
LÄS ÄVEN: Artisten Petra Marklund om hennes val i fråga om tv-serier, musik och film
Just nu, på grund av coronapandemin, är hon hemma i Danmark. Vi pratar i telefon, jag i ena änden från Los Angeles och Susanne Bier i den andra från Köpenhamn, där hon bor tillsammans med sin man Jesper Winge Leisner. Den vanligtvis upptagna Susanne tar en välbehövlig paus hemma.
Jag tycker inte om att prata om mitt privatliv, som du kanske hör
Hon frågar artigt om hur livet ser ut i Los Angeles just nu, med restriktioner, med politiken, med allt. Hon lyssnar och låter mig sedan förstå att hur mycket tid hon än tillbringar här borta i USA, hur vant hon än rör sig i Hollywoods salonger, är det i Danmark hon känner sig hemma.
– Jag reser en hel del, men vi pratar alla om det. Och jag tar mig bara an projekt som vi alla kommer överens om kan funka, säger hon och tvekar en stund innan hon fortsätter tvärt:
– Jag tycker inte om att prata om mitt privatliv, som du kanske hör, deklarerar hon kort.
Susanne Bier är känd för att att gå rakt på sak
Hon har en ganska barsk ton och jag kommer av mig lite. Hon är känd för att vara rakt på sak, en egenskap som hon själv spekulerat i kan ha bidragit till hennes framgångar som regissör (och som jag tyst undrar om den är behövlig just för att hon är kvinna). Hon är brutalt ärlig, vilket kan vara både skrämmande och betryggande för skådespelarna hon arbetar med. I en intervju beskriver hon hur Hugh Grant ryggar tillbaka när hon bryter en scen under inspelningarna av hennes nya HBO-serie The undoing. Just nu förstår jag honom.
The undoing är en svulstig historia om kärlek och svek som utspelar sig i New Yorks exklusiva kvarter, där Donald Sutherlands karaktär är så sofistikerad att han i princip spelar schack och fiol samtidigt. En sex avsnitt lång serie som Susanne, med hjälp av namn som Nicole Kidman och Hugh Grant, berättar i en härligt dov och sävlig ton. Precis som med flera av hennes tidigare filmer och serier innehåller den en dramatisk twist, livet ställs på ända och inget är som det verkar.
Detta är, precis som många av dina andra filmer och serier, en historia med en oväntad vändning. Hur väljer du dina manus?
– Jag väljer berättelser som liknar verkligheten. Jag tycker att det är intressant att utforska hur karaktärerna reagerar när det oväntade händer. Det är vad jag gillar med att arbeta med tv, man kan gräva djupare i karaktärerna och ge historierna fler dimensioner, säger Susanne och berömmer skådespelarna hon arbetat med (”Alla skådespelarna var fantastiska tillsammans”).
Susanne Bier säger att det nog blir tv ett tag framöver, för att det lär ta tid för filmbranschen att komma tillbaka efter pandemin. Med The undoing hann de precis klart med inspelningarna innan lock down.
I dag måste kvinnor fortfarande välja karriär eller barn, och så har män aldrig behövt tänka.
– Vi har klippt klart serien under tiden vi suttit hemma – min klippare var i London och jag i Köpenhamn, så vissa grejer fick jag se över Facetime. Allt gick bra ändå, säger Susanne Bier och illustrerar tydligt hur även stora produktioner har fått ta till de vanligaste knepen i boken för att få sker och ting att rulla.
Susanne Bier om tiden med småbarn
Det känns som att tv öppnar upp för fler kvinnor. Många filmer och serier fokuserar på kvinnliga berättelser och perspektiv, de är skrivna och producerade av kvinnor. Jag tänker på I May Destroy You, Big Little Lies, Working Moms – och så vidare.
– Visst har det kommit en hel del serier som fokuserar på kvinnor, men om man tittar på de exakta talen så vet jag faktiskt inte om det är så att det har ökat. Kanske är det så att vi noterar dem lite extra just för att de är kvinnor? Saker och ting ändras, men det går väldigt långsamt …
LÄS ÄVEN: Damernas Världs intervju med Alicia Vikander om covid-livet hemma i Lissabon
Susanne fortsätter skarpt:
– Vi är inte i närheten av var vi borde vara. Men vi måste ändra på den traditionella ojämställdheten vi lever i. I dag måste kvinnor fortfarande välja karriär eller barn, och så har män aldrig behövt tänka.
Du valde aldrig mellan de två (Susanne har två barn varav en dotter med Philip Zandén) utan gjorde båda. Hur löste du det?
– Nej, det gjorde jag inte, men jag la alla pengar jag tjänade på barnomsorg. Jag hade inte mycket pengar över, men jag hade en glad familj och en lyckad karriär. Det blev bra för mig. Som kvinna måste man hitta ett sätt att lösa båda, och män måste börja ta det i beaktande också.
LÄS ÄVEN Läs artikelförfattaren Jennie Hammars blogg om livet i Los Angeles.
