Léa Seydoux om James Bond, nakenscenerna och revolten mot sin rika familj

Hon kommer från en mycket rik och framgångsrik familj. Hon är en av Frankrikes mest hyllade och prisbelönade skådespelare. Hon är en världsstjärna. Trots detta finns det en känsla av sorg och melankoli över Léa Seydoux. Hon säger:

– Livet har inte alltid varit så lätt. Och jag är oerhört melankolisk, jag har varit det sedan jag var liten. Och jag är dessutom oerhört nostalgisk.

Det här är något som kommer upp varje gång jag träffar henne. Under det senaste året var det först under filmfestivalen Cannes i maj 2022, och nu senast i Paris i januari. Léa Seydoux talar lågmält. Hon gör ofta långa pauser medan hon funderar över hur hon ska fortsätta sitt resonemang, och hon ger alltid intryck av att det hon säger kommer från hjärtat. 

Hon sitter lite ihopsjunken i fåtöljen på lyxhotellet Hotel du Collectionneur, ett stenkast från Triumfbågen, denna dag. Men trots melankolin har hon också lätt att skratta. Som när vi talar om hennes Sverigeaktuella film En vacker dag och hon säger:

– Det är första gången jag spelar en normal människa, hahaha! Det är kanske därför filmen berör människor. De kan relatera till min karaktär, det är enkla känslor, sådana som vi alla har.

Och visst har hon rätt i att hon sällan har spelat ”vardagsmänniskor” på film. Hon slog igenom med den sexuellt explicita lesbiska kärleksberättelsen Blå är den varmaste färgen, hon har filmat med Wes Anderson och Giorgios Lanthimos, hon var James Bonds älskade (och mamma till hans dotter) i både Spectre och No time to die, hon hade en huvudroll i David Cronenbergs body horror-film Crimes of the future.

Jag har en stark överlevnadsinstinkt. Jag är som ett djur.

– Visst, jag har gjort så oerhört mycket som varit annorlunda. Jag är som en kameleont, jag ändrar mig hela tiden. Allt är alltid som ett nytt äventyr. Och jag känner mig inte som en professionell skådespelare. Varje gång jag ska göra en ny film känner jag det som om det vore min debut. Jag har en stark överlevnadsinstinkt. Jag är som ett djur.

Omtalade nakenscener

Léa Seydoux bangar inte för sex- och nakenscener. De explicita scenerna i Blå är den varmaste färgen väckte många kontroverser, och trots att filmen vann en gemensam Guldpalm i Cannes för Seydoux, motspelerskan Adèle Exarchopoulos och regissören Abdellatif Kechiche, anklagade de två skådespelerskorna efteråt sin regissör för att ha exploaterat dem. 

Och härom året såg vi Lea Seydoux som nakenmodell (och fängelsevakt) i Wes Andersons The french dispatch. Hon säger:

– Allra först är hon helnaken, hon blir objektifierad, hon är någon att lusta efter. Men sen tar hon på sig sin vaktuniform, och kontrasten mellan nakenhet och kläderna ger henne så mycket makt. Det är hennes beslut. Hon är tuff och sårbar samtidigt. Jag älskar den kontrasten.

– När jag gör en nakenscen vill jag alltid se vad som filmats för att kunna godkänna det. Så vad som syns på vita duken, det är mitt beslut.

Följde sin dröm – trots familjens motstånd

Léa Seydoux kommer som sagt från en framgångsrik och förmögen familj. Pappa Henri är affärsman, flera nära släktingar är höjdare på filmbolagen Pathé och Gaumont. Mamma Valerie är före detta skådespelare som blivit filantrop. Den unga Léa fick i mycket stor utsträckning göra lite vad hon ville – hon säger själv att hon var ”ett vilt barn” som drog runt i Paris utan att någon brydde sig om vad hon gjorde eller när hon kom hem. Det var först när hon i 19-årsåldern började fundera på skådespelaryrket som hon kände att livet började få lite mening. Och hon säger att det faktum att hon kom från en känd familj, med tunga namn inom filmindustrin, inte hjälpte henne. Det var snarare så att hennes sikte på en karriär som skådespelare möttes av kommentarer, även från familjen, som ”struntsnack” och ”lägg av”.

Ju äldre jag blir desto klarare ser jag på det som händer.

– När jag var ung såg jag mycket i svartvitt. Ju äldre jag blir desto klarare ser jag på det som händer. Man blir yngre som gammal. Man lär sig så mycket, om liv och om död och om relationer.

Hon insisterade på att vilja bli skådespelare, och tog sig in i yrket med egen kraft. Debut gjorde hon 2004 med en roll i tv-serien Père et maire – och sedan har det rullat på. Léa Seydoux är i dag ett av de största namnen inom fransk film, och har dessutom en framgångsrik internationell karriär.

Ambassadör för Louis Vuitton

Likt flera andra aktriser i hennes position har Léa Seydoux även blivit ambassadör för modehuset Louis Vuitton och syns världen över i annonser för det franska märket.

– Jag känner mig väldigt lycklig över att vara ansiktet utåt för Louis Vuitton. Det är ett stort plus. Det är lekfullt och det är lätt.

Och det du har på dig i dag är förstås Louis Vuitton, säger jag och nickar mot den tröja och de byxor hon bär. Hon nickar, ”självklart”.

Men i den nu Sverigeaktuella En vacker dag bär hon inte lyxkläder. Filmen handlar om en ensamstående mamma, som både ska ratta det faktum att hennes pappa blivit dement och att hon själv har inlett en relation med en gift man. Léa spelar som sagt ”en normal person” och regissören Mia Hansen-Löwe bad att hon hela tiden skulle bära sina egna vardagskläder.

– Det gjorde att karaktären kändes närmare mig själv. Å andra sidan tror jag att det finns lite grann av mig själv i alla roller som jag har spelat.

På många sätt är ju livet banalt. Kärlek och död, det är banalt.

– Den här filmen känns nästan som en dokumentär. Skildringen av fadern är baserad på Mias egen pappa och hur han gick in i demens. Det är fasansfullt, samtidigt som det skildras på ett subtilt sätt. Det är en film om saker som kärlek, död och moderskap, det är en kärlekshistoria. De bästa filmerna är de som handlar om enkla saker. På många sätt är ju livet banalt. Kärlek och död, det är banalt. Men det är också så att i det banala hittar man det extraordinära. Och det kan ge väldigt intensiva upplevelser.

Ingen typisk ”Bond-brud”

Privat lever Léa Seydoux ihop med André Meyer (”han vill inte gifta sig och det är okej”) och deras son George i det trendiga tionde arrondissementet i centrala Paris. Hon arbetar mest i hemlandet Frankrike, och säger att ”jag är väldigt fransk men jag känner inte att jag tillhör något land”.

Den av Léa Seydouxs internationella roller som har fått mest uppmärksamhet är utan tvivel rollen som James Bonds stora kärlek Madeleine i Spectre och No time to die. Hon säger:

– En Bond-brud brukade vara ett sexobjekt, men inte minst Daniel Craig bidrog till att ändra det. Madeleine är stark, på många sätt Bonds jämlike. Hon är inte en Bond-kvinna så som de var förr, hon är en intressant kvinna med en komplex personlighet. Förr var Bond-kvinnorna bara där för att tillfredsställa Bonds sexualitet. Madeleine är mycket mer intressant och komplex.

Och här måste vi lägga ut en stor spoilervarning för den som inte har sett den senaste Bond-filmen. No time to die slutar ju med att James Bond dör. Trots att filmens release på grund av pandemin försenades med ett par år lyckades man hålla detta hemligt fram till premiärdatumet. Hur kändes det att gå och hålla på denna hemlighet så länge? Léa Seydoux skrattar.

– Jag var väldigt överraskad över att det inte läckte ut. När vi gång på gång tvingades skjuta upp premiären kände jag att ”det här kan gå åt skogen”. Men det hände inte.

LÄS OCKSÅ Lashana Lynch: Det kändes som jag blev rånad på min karriär” 

LÄS OCKSÅ Hitta ett nytt klipp för våren 2023. Snygga frisyrer för kort, mellan och långt hår