Maria Nilsdotter och Carin Rodebjer är två vinnare av Damernas Värld Guldknappen.
Maria Nilsdotter och Carin Rodebjer är två vinnare av Damernas Värld Guldknappen. Foto: Weronika Bela/Carin Rodebjer

Damernas Värld Guldknappen: Vinnare genom tiderna berättar

Det finns ett långt pärlband av vinnare av Damernas Värld Guldknappen att blicka tillbaka på. Vi förhör oss om hur det känns att vinna Sveriges mest anrika modepris, var de förvarar sin knapp och om att vara en del av vårt svenska modearv. Linn Wiklund Wandrup har hälsat på modelegenderna. 

Damernas Värld

2021: Marie Teike, grundare och designer Remake Sthlm

Marie Teike. Foto: WERONIKA BELA / WERONIKA BELA
Jag kastade telefonen, i ren chock, på min chef

– Jag hade ett missat samtal från Damernas Världs dåvarande modechef Lisa ­Pettersson i slutet av arbetsdagen och tänkte att hon kanske ville låna något plagg eller fråga något så jag tänkte att det är bäst jag ringer tillbaka. När Lisa berättade att vi vunnit Damernas Värld Guldknappen skrek jag och kastade min telefon, i ren chock, på min chef som satt mittemot mig över skrivbordet. Jag fick nästan svårt att andas och tappade all värdighet. För alla oss som jobbar och har jobbat med Remake Sthlm är detta givetvis en enorm bekräftelse på att inte bara vårt hållbara arbetssätt uppmärksammas utan även vår estetik och vårt varumärke. Självförtroendet och motivationen till att fortsätta jobba för en hållbar och respekterad modebransch växte, så klart. Det känns otroligt mäktigt att vara en del av detta; att Damernas Värld och Nordiska Museet har valt att ta med oss i sammanhanget. Det är inte ett tillfälligt pris utan en evig bekräftelse, vi finns med, vi betyder något för svenskt mode – och det har varit vårt mål hela tiden.

Damernas Värld Guldknappen

Damernas Värld Guldknappen är ett pris som har delats ut 

av Damernas Värld sedan 1982, vilket gör det till det modepris i Sverige som funnits allra längst. Priset instiftades för att främja, stödja och uppmärksamma svenskt mode och design. 2010 tillkom priskategorin Damernas Värld Guldknappen Accessoar, och 2016 tillkom priskategorin

 Damernas Värld Knappnålen som delas ut till en lovande designer. 

Priset är en guldknapp med överdrag av 18K guld, skapad av

 den prisade silversmeden Bengt Liljedahl. Nordiska Museet samlar årligen in representativa föremål från vinnarna av Guldknappen och 

Guldknappen Accessoar som exempel på samtida design till 

modesamlingen. Det gör priset helt unikt.

 

2018: Malin Ek Andrén, grundare och designer By Malina

MAlin Ek Andrén. Foto: By Malina
Guldknappen är en av de största utmärkelserna i mitt liv

– Jag har sett många designer tilldelas Guldknappen, men hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jag skulle få priset. Jag minns att vi var i en tillväxtresa med By Malina, och jag kände mig något förvirrad av alla beslut och förändringar. När vi fick denna fina utmärkelse fick mitt team och jag bekräftelse på att vi var på väg åt rätt håll, och det är jag enormt tacksam för. Jag har ju en ganska osvensk stil – som förvisso med åren blivit allt mer efterfrågad – men där och då gav priset mig precis det självförtroende jag behövde för att fortsätta tro på mitt arbete. Att vinna Guldknappen är helt klart en milstolpe och en av de största utmärkelserna i mitt liv. Guldknappen ligger i mitt smycke­skrin men jag har länge tänkt att jag ska göra en ­inglasad tavla av den – nu ska jag ta tag i det.

 

2010 (Accessoar): Efva Attling, grundare och designer Efva Attling

Efva Attling med sin Guldknapp. Foto: KARIN TÖRNBLOM / IBL
Guldknappen förvaras tillsammans med mina två kungamedaljer

– Jag kommer ihåg exakt var jag var när dåvarande chefredaktören Martina Bonnier ringde mig och berättade att jag skulle få Guldknappen. Eva och jag var i Gamla Stan, och jag blev så glad och jag berättade för Eva direkt, trots att det var hemligt. Det var första året Guldknappen Accessoar delades ut, och det var ju enormt hedrande att vara den allra första pristagaren.  Det känns stort att finnas på ett museum och att vara en del av den svenska modehistorien. Smycket Homo sapiens som finns där är ett av mina första smycken med budskap, det syftar till att vi alla har samma värde. Det var mitt första riktiga erkännande som smyckedesigner och det gjorde avtryck, inte minst hos mina återförsäljare som inte var sena med att gratulera mig. Extra roligt är att jag som sjutton­åring var lärling hos Bengt Liljedahl som designat Guldknappen – cirkeln var nu sluten. Guldknappen förvaras tillammans med mina två kungamedaljer i en glaskupa med sammetsnåldyna som jag hittade vintage i Frankrike.

 

2010: Ann Ringstrand, designer annringstrand.com. Erhöll priset tillsammans med Stefan Söderberg för Hope. 

Stefan Söderberg och Ann Ringstrand Foto: PAVEL MAIRA / PAVEL MAIRA; EXPRESSEN
Det är självklart att mode ska ha en plats i kulturens finrum

– Jag var på semester i Asien och satt på en yogamatta när min kollega och medgrundare till Hope, Stefan Söderberg, berättade att vi vunnit ett pris som började på ”G” och slutade på ”nappen”, men att det var hemligt. Priset gjorde att Hope blev ett känt varumärke för många fler människor, vilket påverkade vår volymförsäljning som i sin tur finansierade vår satsning internationellt. Personligen upplevde jag en stolthet, det känns väldigt roligt att få vara en i skaran av flera imponerande designer som genom tiderna arbetat lyckosamt med svenskt mode. Och jag tycker att det är självklart att mode ska ha en plats i kulturens finrum – att det som vi designer skapar är värt att bevara som tecken av vår tid. Kläder berör nästan alla människor och vi fascineras av varandras stilar, i dag såväl som historiskt.

2009: Carin Wester, creative director Åhléns. Hon tilldelades priset för märket Carin Wester.

Carin Wester Foto: Kira Bunse

– Jag stod mitt i en provning när jag fick veta att jag vunnit Guldknappen 2009. Man var väldigt tydlig med att jag inte fick berätta detta för någon, vilket blev en utmaning där jag stod med hela mitt team runt mig. Jag kände mig både stolt och rörd, det är ett fint pris att få som designer och något man tar med sig i resten av sin karriär. Priset innebar en större synlighet i press och för inköpare, men fick även stora konsekvenser: det ökade antalet ordrar snabbt, vilket gjorde att vi behövde ta in externt kapital för att klara tillväxten, vilket i sin tur resulterade i ny ägarstruktur. Jag är stolt över den sammetsklänning som finns i Nordiska Museets samlingar – den beskriver min tid som designer på bästa sätt.

2007: Ann-Sofie Back, inredningsdesigner och före detta modeskapare. Hon tilldelades priset för märket Back. 

Ann-Sofie Back när hon erhöll Damerans Värd Guldknappen 2007. Foto: THOMAS ENGSTROM
En dam i publiken gapade och skrek att hon aldrig sett något värre

– Jag var inne i en period när jag kände mig förvirrad stilmässigt, så som jag minns det blev jag förvånad när jag tilldelades priset. Guldknappen delades ut på Bonniers Konsthall och i samband med det visades min kollektion på två visningar, en för bransch och en för inbjudna läsare. En dam i publiken gapade och skrek att hon aldrig sett något värre. Så här i efterhand kan jag relatera … Priset gjorde Back som varumärke mer känt, och vi började säljas i fler butiker. Jag har alltid haft i åtanke att plagg jag skapat kommer att hamna på museum i slutändan, och jag har faktiskt sparat ett exemplar av nästan varje plagg jag gjort sedan 2002. Just nu är jag i startgroparna för en stor retrospektiv soloutställning på Liljevalchs.

2012 & 2021:

Maria Nilsdotter, grundare och designer Maria Nilsdotter

Maria Nilsdotter i sin ena guldknapp. Foto: WERONIKA BELA / WERONIKA BELA
Jag blev lika överraskad båda gångerna

– Jag blev lika överraskad och glad båda gångerna jag fick priset. Första gången var jag relativt ny och det kändes sjukt stort att få ett så fint pris. Andra gången, 2021, blev jag så himla stolt och rörd eftersom jag på ett annat sätt visste hur mycket arbete och envishet som krävts för att komma dit vi är i dag. Jag tror att många fått upp ögonen för mina smycken via priset. Det har hänt väldigt mycket under de tio åren mellan mina utmärkelser; när det gäller smyckesdesign finns det ett så mycket större utbud och starkare uttryck i dag. Jag tänker att smycken berättar historier, och det känns så väldigt fint och roligt att mina smycken får berätta sina sagor genom Nordiska Museet också.

2004: Jonny Johansson, grundare och creative director Acne Studios

Johnny Johansson. Foto: Acne Studios

 

Det var ett erkännande som verkligen kändes

– På den tiden kände jag mig inte som en designer på samma sätt som jag gör i dag, därför var det ett väldigt fint pris att få. Jag fick ganska många reaktioner, det var på ett sätt ett etablerande av vad jag gjorde – att det inte bara var en hobby jag höll på med. Vår försäljning gick upp tack vare den uppmärksamhet utmärkelsen gav. Guldknappen förvarar jag i mitt kassaskåp, så klart – den är ju av guld! Att skapa design som är samtida, ett tidens tecken som är tydligt när man ser tillbaka på det historiskt, är det jag strävar efter, så det känns både kul och seriöst att vara representerad på museum.

1992: Anna Holtblad, grundare och designer Anna Holtblad

Anna Holtblad. Foto: ANNA HOLTBLAD
Vi gjorde en kul Guldknappsvisning med modeller och personligheter av olika kön, etniciteter och åldrar.

– Att få Guldknappen innebar en uppmuntran för mig som designer. Modet var som alltid, men kanske extra tydligt då, i ett transformationsstadium då det gick från ett extrovert uttryck till ett mer återhållsamt minimalistiskt. Det låter lustigt i dag, men då ansågs snygga stickade plagg av merinoull i sobra färger med bra passform mycket extremt. Utmärkelsen hade ett stort genomslag både i branschen och i medierna, det hjälpte oss att nå ut. Vi hade även en kul modevisning med modeller och personligheter av olika kön, etniciteter och åldrar. Det är hedrande att vara representerad på Nordiska och Röhsska Museet. Jag hoppas att plaggen som visas dels är bra representanter för tiden, men främst att de visar min idé om att plagg ska kännas moderna när de kommer till butik, men ha potential att bli favoriter i garderoben i många år. Att göra hållbar design i bra kvalitet producerad hos ansvarsfulla tillverkare har sedan starten varit viktigt för mig trots att det innebar att produktionen kostade mer. 

2001: Margareta van den Bosch, pensionär och före detta kreativ rådgivare samt chefdesigner, H&M. Tilldelades priset tillsammans med H&M:s designteam.

Margareta van den Bosch Foto: pressbild

– Jag har min Guldknapp i min byrålåda där jag förvarar mina smycken, så jag ser den nästan dagligen. H&M arrangerade 2001 en stor visning i Dalhalla utanför Rättvik, och det var för den kollektionen vi fick priset. Jag minns hur jag blev uppringd och inbjuden till ett möte med Damernas Värld och Dan Arne, som var producent för visningen. På mötet fick vi reda på att vi tilldelats priset, och jag blev så glad och överraskad, jag kunde inte riktigt tro det. För mig var det viktigt att alla i vårt team fick vara med när vi tog emot priset – det har aldrig varit så många pristagare på scenen i Guldknappens historia.

2005: Carin Rodebjer, grundare och designer Rodebjer

Carin Rodebjer Foto: Carin Rodebjer
Jag tilldelades priset redan i början av min karriär

– Jag tilldelades priset redan i början av min karriär, så det var väldigt överväldigande – och superkul. Att få göra en Guldknappsvisning var också en ny erfarenhet. Jag samlade ihop alla mina kreativa vänner och så byggde vi en visning på Rodebjers alter egon: businesskvinnan, bohemen och femme fatalen. Vi fick enormt mycket press, och även stor kommersiell framgång av att ha blivit tilldelade priset. Priset förvarar jag i mitt smyckeskrin, och det känns fint att vara en del av den svenska modehistorien.