Därför ska du inte köpa piratkopior

Det känns nästan för bra för att vara sant. Den dyra märkesväskan, som du drömt om i flera år, finns plötsligt framför dig på en outlet på utlandssemestern och kostar bara en spottstyver.

I ett skåp bredvid trängs dyra parfymer till ett betydligt lägre pris än hemma. Du räknar förtjust ihop hur mycket pengar du kommer att tjäna på att öppna plånboken i detta shoppingsparadis och försöker samtidigt förtränga en inre röst som viskar att både väskan och parfymerna troligen är piratkopior.

Du tänker: ”Äh, ingen kommer att ana att de är fejk. Och vad spelar det egentligen för roll, den här designern har ändå tillräckligt mycket pengar”.

– Det spelar en stor roll, både för dig som konsument och för de personer som har tillverkat produkten. Medan du glädjer dig över ditt ”fynd” lever de människor som arbetar i fabrikerna som tillverkar piratkopiorna under hemska förhållanden, som inte sällan innefattar barnarbete. Tillverkningen av piratkopiorna kontrolleras dessutom ofta av kriminella ligor, som använder handeln av dem för att tvätta pengar, säger Jolanda Girzl, chef för Konsument Europa, en fristående enhet inom Konsumentverket som ger råd och hjälp för handel över gränserna inom EU, Norge och Island.

Hon berättar att Italien, landet som många förknippar med dyra kvalitetsmärken som Giorgio Armani, Prada och Gucci, har ett förbud mot piratkopierade varor. Blir du påkommen med att köpa en märkeskopia kan du få böta så mycket som 10 000 euro eller cirka 90 000 svenska kronor.

– Och så mycket kostar ju oftast inte ens ett äkta exemplar, om du skulle ha köpt den i en auktoriserad butik, säger Jolanda Girzl.

LÄS OCKSÅ: Så ser du att väskan är en piratkopia – 8 enkla knep

Piratkopior är ett ökande problem i Europa

Piratkopierade varor tillverkas i en bransch utan insyn eller kontroll, i fabriker där arbetarna inte sällan är illegala invandrare helt utan rättigheter. Människohandel, våld och droger är vanligt förekommande. Det finns skräckrapporter om fabrikslokaler som stinker av kemikalier och där de slutkörda unga anställda går på metaamfetamin för att orka arbeta.

Handeln över internet har dessutom medfört att kopiorna har blivit enklare att sälja och köpa också hemma i Sverige. Det går att hitta varianter av det mesta online, både vad gäller märkeskläder och skönhetsprodukter.

– I Europa är internethandeln med märkeskopior ett ökande problem och vi gissar att så även är fallet i Sverige. Som konsumenter är vi ju inte alltid medvetna om att det är en piratkopia som vi har köpt, säger Jolanda Girzl.

Enligt statistik från Handelns utredningsinstitut (HUI) handlar tre av tio svenskar på internet minst en gång i månaden. Under 2013 ökade den svenska detaljhandelns onlineförsäljning med 17 procent och omsatte 37 miljarder kronor. Samtidigt stoppade Tullverket 52 148 piratkopierade artiklar till ett marknadsvärde av 17 miljoner kronor, de flesta från Kina.

– De varor vi stoppar mest är kläder, skor, mobiltelefontillbehör och solglasögon. Alltfler beställningar görs via internet och delas upp på småförsändelser, som tar lång tid att hantera för tullmyndigheterna. Det här är ett fenomen som har eskalerat de senaste åren, säger Per Holgersson, specialist på immaterialrätt på Tullverket.

– De som säljer piratkopior är bra på det de gör. Många av kopiorna är välgjorda, men ofta finns det saker som gör att de ser lite ”off” ut. Det kan handla om felstavningar eller en sämre tryckkvalitet. Den tydligaste varningsklockan är priset. Är det betydligt lägre än i vanliga butiker ska man som konsument tänka sig för både en och två gånger, säger Tomas Byström, utredare för kosmetika och hygienprodukter vid Läkemedelsverket.

Jolanda Girzl håller med. Ibland kan det också vara svårt som konsument att inse att det är förfalskade varor som har fått följa med hem från utlandsresan eller köpts på Blocket.

Den skönhetsprodukt som piratkopieras mest är parfymer. Att köpa en fuskparfym låter kanske harmlöst, men kan innebära svåra allergiska reaktioner som följd.

– Det är svårt att kopiera smink- och hudvårdsprodukter, de kan innehålla 60-70 ingredienser och kräver avancerad teknik. Parfymer är enklare, det räcker att blanda sprit och parfymolja. Det svåra är att kopiera doften men en någorlunda duktig parfymör klarar det, säger Tomas Byström.

Träsprit med etiketter från kända vodkamärken och kopierade mobilbatteier som exploderat är andra exempel på när piratkopieringen är farlig för köparna.

Att bekämpa piratkopierade produkter inom alla produktområden är ett långt och mödosamt uppdrag med ovisst slut. Oavsett resultatet kvarstår den kanske viktigaste frågan: hur kan jag som vanlig konsument skydda mig från piratkopierade produkter och undvika bristfälliga förfalskningar, eventuella allergiska reaktioner eller andra, än värre, följder?

Svaret är enhälligt från både Jolanda Girzl, Tomas Byström, Per Holgersson och Marie Kerttu: Använd ditt sunda förnuft och lita på din magkänsla. Känns något för billigt eller för bra för att vara sant – då är det oftast också det.

Andra farliga piratkopior

1. Läkemedel

Antalet svenskar som söker information om hur man köper läkemedel på internet ökar stadigt. Enligt en undersökning från Keybroker och Stiftelsen för svensk internetinfrastruktur genomförs cirka 200 000 sökningar om läkemedel på Google varje månad, men hur många som leder till köp är oklart.

– Vi lever allt större del av våra liv på nätet. Blir vi sjuka letar vi information online och ställer kanske också en egen diagnos. Steget därifrån till att själv klicka hem läkemedel från en internetsajt är inte så stor, säger Marie Kerttu, utredare på enheten för kontroll av läkemedelsprodukter och narkotika på Läkemedelsverket.

Att hitta en internetbutik som säljer läkemedel är lätt, men att veta om medicinen är äkta eller förfalskad kan vara svårare. Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att 50 procent av de läkemedel som säljs globalt online kommer från okontrollerade sajter.

– Sajter som säljer piratkopierade läkemedel kan se trovärdiga ut, men saknar ofta seriösa kontaktuppgifter. Det kan handla om förfalskningar som antingen är helt verkningslösa eller som innehåller felaktiga doser eller otillåtna substanser, säger Marie Kerttu.

Att köpa okontrollerade läkemedel på nätet innebär stora risker som kan få livsfarliga följder. De kan vara för starka eller för svaga och vara tillverkade i smutsiga miljöer. Att med blotta ögat avgöra huruvida medicin är äkta eller inte är omöjligt.

– Godkända apotek har alltid den nationella apotekssymbolen. Känner du dig minsta osäker på medicinen du köpt, använd den inte, säger Marie Kerttu.

Vilken typ av fuskmediciner som säljs mest är oklart, eftersom det är en ljusskygg verksamhet. I maj i år deltog 111 länder i en internationell operation mot olagliga läkemedel, där över 10 000 webbsidor stängdes ner. Totalt beslagtogs 7,6 miljoner tabletter till ett värde av cirka 200 miljoner svenska kronor. Bara i Sverige stoppade Tullverket cirka 64 000 tabletter, kapslar och ampuller till ett värde av cirka 1,7 miljoner svenska kronor.

2. Mat

Även om du bara handlar märkeskläder och kosmetika på auktoriserade butiker och läkemedel på svenska apotek kan du ha piratkopior hemma utan att veta om det, och det i ditt skafferi. På senare tid har det så kallade matfusket, där produkter med särskilda ingredienser ersatts med billigare alternativ, blivit allt mer uppmärksammat i media.

En rapport från EU:s parlamentsutskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet visar att allt fler matprodukter manipuleras på olika sätt. Enligt rapporten är fusket är vanligast i Italien, där till exempel piratkopierad olivolja visat sig innehålla spår av spillolja.

– Det är väldigt sällsynt att vi stoppar förfalskade livsmedel i någon större omfattning, säger Per Holgersson.

Men avsaknaden av beslagtagna varor betyder inte att piratkopierad mat inte nått Sverige. Här uppmärksammades förra året hur billig rom från utlandet märkts om och sålts som dyr Kalixlöjrom, bland annat till flera lyxrestauranger. Bakom matfusket finns organiserade ligor, som tjänar stora pengar på att sälja lågkvalitativa produkter till höga priser. Och eftersom det är svårt att spåra de ansvariga och straffen är låga fortsätter fusket att öka.

Olivolja är populärast att fuska med. Två på matfusklistan är fisk och skaldjur där rätter innehåller billigare sorter än paketet anger. ”Ekologiska” livsmedel, mjölk, ­honung och kryddor är andra exempel på tio i topp-listan.

– Som konsument är det svårt att skydda sig mot piratkopierade livsmedelsprodukter. De tillverkas illegalt och packas sedan i piratkopierade förpackningar för att likna originalen. Ofta är du helt omedveten om att den mat du äter kan vara förfalskad, säger Jolanda Girzl.

För att försöka få bukt med matfusket har regeringen beslutat att ge Livsmedelsverket 3,5 miljoner kronor i årligt anslag med start 2014. Frågan är om det räcker.

Illustrationer: Lina Ekstrand/Agent Molly

Foto: TT