Jocke Berg & Efva Attling i exklusiv intervju om sitt designsamarbete

– Jag har aldrig samarbetat med någon kring smycken förut, men jag bara visste att han hade det i sig. Efva Attling ser på Joakim Berg genom svarta glasögonbågar av egen design. Under lång tid var Efva – som sedan många år driver sitt framgångsrika varumärke under eget namn – en flitig besökare på konserter med Kent, bandet som Joakim spelat i sedan tidigt 90-tal och vars karriär måste betraktas som en av de mest framgångsrika i svensk musikhistoria.

På konserter och andra musikrelaterade tillställningar hade Efva noterat Joakims smyckesintresse. Hennes egna smyckesintresserade ögon kunde, på LED-skärmarna bakom bandet, uppmärksamma design av bland andra brittiske Shaun Leane (som arbetade tätt ihop med den geniförklarade designern Alexander McQueen) och tyska Werkstatt:München. Det väckte Efvas nyfikenhet.

För tio år sedan var de gäster på samma fest och Efva frågade Joakim: ”Vill du göra smycken tillsammans med mig?” En smickrad Joakim svarade försiktigt ja. Men det skulle ta ytterligare tio år, en bandupplösning, en översvämning och ännu en fest innan det blev lite mer tryck i hans ja.

LÄS OCKSÅ: Sveriges vassaste garderob: Intervju med Kents Jocke Berg

– När Efva frågade första gången var jag så upptagen av orkestern, säger Joakim. Kent tog all min tid, men jag erkänner att det också fanns en rädsla hos mig, främst för två saker. Dels ställde jag mig tveksam till att träda in på en spelplan som låg utanför min hemmaarena, du vet … ”Skomakare, bliv vid din läst.” Utöver det tycker jag om att ge ett fokuserat intryck. Jag tycker om att hålla ihop saker.

När Kent avslutade en 26 år lång karriär 2016 innebar det en ny frihet för Joakim Berg. Nu hade han möjlighet att avstå scenframträdanden, och i stället verka i bakgrunden som låtskrivare och producent. Den friheten har han njutit av, och han har heller inte frontat något sedan den där sista Kent-konserten i Stockholm den 17 december 2016. Förrän nu. Men mer om det strax.

Redan vid vårt första möte visste jag: Det här blir fantastiskt

Det finns några aspekter som tydligt sammankopplar Efva Attling med Joakim Berg. Båda har en grund i musiken (Efva hade en musikkarriär med X Models under 80-talet) och båda har – självklart med hjälp av begåvade kollegor – skapat ett framgångsrikt varumärke med en konsekvent och igenkännbar estetik. Efvas avskalade uttryck känner du säkert till, och kring Kent fanns det också ett fokus på det visuella oavsett om det gällde albumomslag, t-shirts, scenshower eller hur bandet klädde sig eller uttryckte sig på bild.

– Jag är otroligt stolt över varumärket Efva Attlings framgångar, och jag älskar mitt arbete där, säger Efva. Men jag har även ett behov av en kanal där jag kan arbeta med projekt som faller utanför det vi gör på smyckesvarumärket Efva Attling. Och nu har jag skapat en sån kanal.

LÄS MER: Efva Attlings skönhetstips: ”Bästa produkten för kvinnor över 50” 

Designsamarbete i huben The Högdalen

Den hub av frihet som Efva nu skapat har hon gett namnet The Högdalen, efter stadsdelen söder om Stockholm som hon växte upp i. Där ska hon driva projekt – inte bara kring smycken, ett möbelprojekt är till exempel på gång – som hon tycker är roliga och som ger en kreativ gnista som inspirerar henne i hennes ”vanliga” jobb. Samarbetet med Joakim Berg är det första inom The Högdalen.

– Min ambition var hela tiden att han skulle vara helt fri, och att vi bara skulle bistå med kunskap kring material och hantverket. Redan vid vårt första möte visste jag: ”Det här blir fantastiskt”, säger Efva.

Vi sitter i Efvas trevliga kök. När jag en stund tidigare knackade på dörren öppnades den av Efvas ståtliga fru, artisten Eva Dahlgren.

– Kom in, jag håller på att terrorisera dem i köket, säger hon. ”Terrorisera” betyder i det här fallet fotografera. Eva har placerat Jocke och Efva vid köksbordet (”det är så otroligt bra ljus här”), medan hon själv hänger över en städad köksbänk med linsen stadigt riktad mot duon.

– Jag är för gammal för det här, skämtar Joakim och rättar till fotominen, men verkar i ärlighetens namn inte misstycka att vara placerad mellan detta power couple.

 Smycken från duons gemensamma projekt finns att köpa på Thehogdalen.com.

Efva besökte utdelningen av Polarpriset dagen före, ursnygg i Selam Fessahaye-klänning och med en fläta på huvudet (”Inspirerad av sångerskan Janice, som tillsammans med Ji Nilsson gjort en cover på X Models Två av oss”, säger hon och understryker inspirationens växelverkan), men av en eventuell sen natt syns inte ett spår. Det var på Polarpriset förra året som det stora klivet mot vad som i dag är en kollektion på totalt tolv smycken inleddes. Efva frågade då åter Joakim, och nu var läget ett annat, eftersom han ensam förfogade över sin tid och sitt kreativa uttryck. Men ytterligare en aspekt, inte fullt lika festlig, spelade in för att samarbetet blev konkret: Joakims studio vattenfylldes efter en läcka, vilket ledde till att han fick släppa musiken under en period.

Många av de fotografier som vi sammankopplar med Kent, albumomslag och annat, har börjat som teckningar från Jockes penna

Innan musiken blev Jockes profession hade han siktet inställt på att bli illustratör. Han har ritat serier, och många av de fotografier som vi sammankopplar med Kent, albumomslag och annat, har börjat som teckningar från Jockes penna.

– Men tecknandet och musiken är sprunget ur samma källa, samma kreativa motor, säger Jocke. Jag kan inte göra musik och skapa andra saker under samma period. Gör jag musik så går allt till det, och tvärtom.

När det av praktiska skäl inte gick att vara i studion fanns både tiden och kreativiteten att skapa andra saker, till exempel smycken som är ”maskulina, men inte macho”.

– Jag har också sökt former och strukturer som knyter an till ett slags ursprung, säger Joakim och syftar på de hamrade armband och ringar som finns i kollektionen.

– Smycken vars form skapats genom att slå hårt på metall har funnits sedan urminnes tider. Det tilltalar mig. Nu fick jag möjlighet att göra mina versioner av armband och ringar, med i mitt tycke perfekta proportioner och finish.

Det finns en gemensam kärlek till tydlighet hos duon som sitter i det Dahlgrensk-Attlingska köket. Efvas smycken kommunicerar inte sällan med ord, och Joakims livslånga kärlek till symboler har följt med in i smyckeskollektionen. Lyckades du till exempel få ett av Jockes plektrum under en Kent-spelning så var det prytt med det egyptiska tecknet ankh som betyder ”liv”.

– Men symbolernas betydelse är underordnad det visuella uttrycket, det viktiga för mig hur de ser ut, säger han.

Vi kan förmoda att Jockes intresse för serietecknande spelar in – att med tydliga, och ofta få, drag med pennan kunna skapa visuella uttryck som är lätta att uppfatta är genrens förutsättning. En av Jockes tatueringar sitter på vänster underarm och föreställer en stiliserad nyckel från den av serieälskare högt respekterade The Sandman av Neil Gaiman (”Nyckeln öppnar helvetets portar” säger Jocke med ett flin), och den nyckeln är en del av kollektionen. Likaså finns där ett hamrat plektrum, en heraldisk lilja (”Jag älskar fleur de lis, den ingår i min favoritstad Florens stadsvapen”) och en stiliserad version av Horus öga med en röd granatsten. Ett av armbanden är dekorerat med en röd granatsten på insidan, gömd för alla utom bäraren själv.

– Ultimat lyx, säger Joakim, vars garderob är erkänt exklusiv utan att skrika, med plagg som inte sällan har intressanta detaljer gömda för andras ögon. Han gör absolut ingenting för att dölja hur nöjd han är med tilltaget.

Musik håller på att urholkas, folk i musikbranschen har panik för att man inte vet var det här ska sluta. Men i fråga om smycken … De har ett värde

Kollektionens mest iögonfallande smycke är ett armband som har fått namnet Arc bracelet, en länk av sammanfogade silverplattor i tre olika reliefmönster. Även om inspirationen kommer från en, i sammanhanget, sentida arkitekt så finns även där en nick till något mycket gammalt.

– Jag älskar hus ritade av den kaliforniske arkitekten Frank Lloyd Wright (1867–1959). Under en period inspirerades han av inkafolkets formspråk, och ett av hans mest kända hus, Ennis House, låg bara minuter från studion där vi spelade in Tigerdrottningen (Kents näst sista album – reds. anm.) i Los Angeles. Jag älskar relief också, oavsett var det är – på byggnader, på smycken … Så det ville jag ha med i kollektionen.

 Armbandet Arc bracelet, inspirerat av arkitekten Frank Lloyd Wright, är det mest exklusiva i kollektionen och kostar 9 000 kr.

Joakim skapade tre olika mönster, och Efva och guldsmeden Torbjörn Erstrand gav honom i uppgift att skapa mönstren i papper för att helt se hur han tänkt sig dem.

– Sjukt svårt och pilligt, säger Joakim om när han skar, vek och klistrade sina mönster i papper. Men jag fick fram en prototyp som vi kunde utgå från.

Smycket blev en nöt att knäcka produktionsmässigt, men i färdigt utförande kan det konstateras: Det var värt det.

 Det vackert hamrade hänget i form av ett plektrum heter Pick pendant och kostar 1 500 kr.

– Jag blev väldigt ödmjuk inför arbetet som är förutsättningen för ett exklusivt smycke, säger Joakim. Det ligger så mycket kunskap och hantverk bakom dem. Få människor i dag är villiga att lägga ner de där 10 000 timmarna som krävs för att bli riktigt bra på något, men här finns det engagemanget. Det är inspirerande, säger han och tillägger:

– Visst kan man få fram bra saker med ren tur, men som jag brukar säga: ”Ju mer du jobbar, desto mer tur får du.”

Hos Joakim finns även en fascination för smycken som värdebärare – något han upplever har försvunnit från hans egen bransch.

– Musik har tappat sitt värde. Den är så tillgänglig i dag, den bara flyter runt överallt. Det finns hookar hos sjukt många moderna världsartister som slängts ihop på, jag lovar, max tio minuter och som inte är speciellt bra – men som ändå funkar kommersiellt. Sådant gör saker med en bransch, och det är inte bra på sikt. Musik håller på att urholkas, folk i musikbranschen har panik för att man inte vet var det här ska sluta.

Han vänder sig till Efva.

– Men i fråga om smycken … De har ett värde. Och då menar jag inte bara att det faktiskt är något som människor betalar för och som får kosta en del. Smycken är viktigt för människor, de är något som inte sällan ska finnas där hela livet, de ska gå i arv … De är något du visar på din kropp varje dag, du kanske inte ens tar av dig dem. Smycken är något du får, ger eller köper till dig själv som symbol för viktiga saker. Och jag tycker verkligen om att det har varit så sedan tidens begynnelse. När gamla gravar hittas, vad finns i dem? Smycken! Det är så mäktigt att smycket fortfarande har den rollen.

Efva nickar.

– Under min karriär som smyckesdesigner är det nog det jag har gillat mest – att mina smycken används för att markera viktiga saker, och för att kommunicera vem man är och vad man tror på.

Joakim avslutar:

– I processen att skapa smycken är både utmaningen och tjusningen att det inte går att gömma sig. När du gör musik kan du alltid justera. Har du ett element i en låt som måste vara där men som du inte är helt nöjd med så kan du sänka det och höja något annat. Här måste varje hammarslag vara perfekt – det är så definitivt. Jag älskar det!

LÄS MER: Josephine Bornebusch om sin nya tv-serie Älska mig