Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa damernasvarld i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Lyxklocka inspirerad av den svenske botanikern Carl von Linné.
Lyxklocka inspirerad av den svenske botanikern Carl von Linné.
Lyxklocka inspirerad av den svenske botanikern Carl von Linné.
Lyxklocka inspirerad av den svenske botanikern Carl von Linné. Foto: Van Cleef von Arpels/TT

Linnés uppfinning inspirerar lyxklocka

Under ”klockornas Oscarsgala” ­nominerades årets mest blomstrande klocka – och inspirationen kan härledas till 1700-talets Uppsala. 

Att tid och trädgård hör ihop vet alla som ägnat sig åt trädgårdsarbete, då tiden styr växtlighet på många sätt. Detta var självklart något som intresserade vår världsberömde botaniker Carl von Linné (1707–1778), som hade en poetisk idé om en trädgård som kunde visa tiden. Genom att ­i en cirkelformad plantering sätta växter som öppnade och stängde sina blad vid specifika tillfällen på dygnet skapade von Linné sitt blomsterur (Horologium florae), där tiden kan avläsas baserat på vilka växter som är utslagna och inte. 

Boken Linnés blomsterur av Karin Martinsson. Foto: NORSTEDTS / NORSTEDTS FÖRLAG

Det är detta blomsterur som är inspirationen bakom ett av de mest uppmärksammade juvel­uren under klockmässan i Genève, Lady Arpels heures florales skapad av Van Cleef et Arpels. Den och den rosa versionen Lady Arpels heures florales cerisier är som juvelprydda blombuketter med en 38 millimeter stor boett i vitt guld respektive roséguld. Ett tryck på en knapp på boettringen väcker urtavlan till liv, och gör att kan man se tiden. 

Klockan Lady Arpels heures florales cerisier är inspirerad av Linnés blomsterur. Foto: Van Cleef et Arpels / Van Cleef et Arpels

För varje timme som går stängs de öppna blommorna för att ge plats åt en ny kombination av utslagna blommor, och minutvisningen är synlig i ett fönster på boettkanten. Visst kräver det lite övning att läsa av tiden, men detta är ju ett smyckesur.

Den rosa modellen är den som de flesta föll för, och den nominerades också till bästa juvelklocka på Grand Prix d’ Horlogerie de Genève, klockbranschens Oscarsgala. Systerklockan har blå och gröna blommor, och båda har en matchande ring av diamanter runt boetten och på låset om 5,1 carat. Det astronomiska cirkapriset är svindlande 2,8 miljoner svenska kronor. 

Van Cleef et Arpels: Passion för ädla stenar – och för varandra

Vid slutet av 1800-talet mötte unga Estelle Arpels, dotter till en diamanthandlare, Alfred Van Cleef som var son till en stenhuggare. Ljuv musik uppstod och det var början på en kärlekshistoria och ett företagsmässigt äventyr. Estelle och Alfred gifte sig 1895 och de hade mycket gemensamt som till exempel entusiasm, pionjäranda, etik, familjesolidaritet och en stor passion för ädla stenar. De ville skapa något tillsammans och grundade därför Maison Van Cleef & Arpels. 

År 1906 lierade paret sig med Estelles bror Charles, en skicklig säljare som verkligen lyckades med försäljningen i butiken på Place Vendôme i Paris. Två år senare började även Estelles bror Julien på företaget och 1912 anslöt även den tredje brodern, Louis. Under åren som följde lyckades syskonskaran göra Van Cleef & Arpels synonymt med de mest utsökta smycken som gick att köpa. Van Cleef & Arpels gjorde sina första klockor redan på 1920-talet men det var inte förrän 1935 som de verkligen fann sin egen stil inom klockornas värld. Idag är de en en stor spelare spelare inom Haute Horlogerie. 

LÄS MER Historierna om världens mest eleganta klockor Cartier Tank och Jaegers Le Coultre Reverso: Älskade i generationer

LÄS MER Klockornas Mona Lisa: Den hisnande historien om svenske Axel von Fersens kärleksgåva till Marie-Antoinette 

LÄS MER Experten: Vad du ska veta innan du köper en lyxklocka