Nakenmodet har nått gatorna
Går det att visa mycket hud och klä sig sexigt i vår medvetna, politiskt korrekta tid? Nu har varenda designer värd namnet sett oss försöka. Damernas Värld lyfter på de transparenta tygerna och hittar en ny sorts nakenhet som nu även nått gatorna, där alla kroppar får vara med.
En djup urringning här, en mikrokort kjol där. Långsamt har den smugit sig på, den avklädda och ofta uttalat sexiga trenden som nu syns överallt på årets catwalks och i våra flöden. Genomskinliga naked dresses, minikjolar, transparenta tyger, supertunna axelband, cut-outs, behå som topp och 00-talslågt skurna nederdelar (bildgoogla Paris Hilton 2002 för referens). Huden, som så länge gömts under bylsiga sweatshirts, stickade långklänningar och fulsnygga momjeans, är definitivt tillbaka.
Cutout-klänningen har utmålats som det senaste årets trendigaste plagg och under sommaren har vi sett nakenmodet sprida sig till de stora klädkedjorna. Statistik som Klarna tagit fram visar hur svenska folket anammat det allt mer vågade modet – försäljningen av plagg med cutouts i Sverige ökade med 109 procent i juni jämfört med samma månad förra året. Och under samma period ökade försäljningen av kläder i transparenta tyger och minikjolar med 103 procent respektive 51 procent, jämfört med maj i år.
LÄS MER: Nu ska underkläderna synas – se på Kylie Jenner och Kim Kardashian
LÄS ÄVEN: Stjärnorna som visar mest hud i höst – och nakenklänningarna vi minns
– Leken eller spelet mellan hud och kläder har alltid funnits i modet genom historien. Vad som har ansetts sexigt eller inte har alltid funnits med, säger Maja Gunn som är fil doktor i design med specialisering mode och professor på HDK Valand. Både som designer och inom sin forskning utforskar hon bland annat mode i relation till kroppen och normer.
– Inspiration från 90-talet och millennieskiftet har synts mycket de senaste åren och modebilder från den tiden visade nakenhet och porträtterade sexualitet och makt, på olika sätt, säger hon.
Maja Gunn betonar att många av den tidens modefotografier har kritiserats hårt i efterhand, ur ett feministiskt och maktkritiskt perspektiv. Och det är knappast någon i dag som hyllar reklamkampanjer från sent 90-tal, som visade kvinnor i utsatta situationer fotade av manliga fotografer som lyfts fram i ett helt annat ljus på senare tid.
Så hur gör vi då ”sexigt” och ”naket” 2022, med ett nödvändigt post-metoo-filter, där kvinnan är subjekt och den viktigaste blicken inte är mannens?
I sociala medier är svaren lika tydliga som självklara: Kvinnan har makten över sin egen kropp och alla får vara med. Kroppsaktivismen har placerat kroppar i olika storlekar och former i våra flöden och mångfalden har ökat. Stora företag har hakat på och reklampelare på stan, liksom modereportage i de största modetidningarna, har visat att badkläder, underkläder och bar hud får synas på alla, oavsett kroppsform eller hudfärg.
– I dag finns en diskussion kring att olika kroppar ska få ta plats i det offentliga rummet, om det så är sociala medier-rum eller skyltfönster på gatan. Det finns en frigörelse i kroppsaktivismen, men samtidigt drar kommersiella krafter nytta av den. Den balansgången är intressant och ibland svårhanterlig, säger Maja Gunn.
I dag är det lätt att tro att den typen av förbud eller bestämmelser inte finns, men ändå får kvinnor som bryter mot klädnormer ofta utstå kritik.
Historiskt har kvinnlig frigörelse ofta kopplats samman med en mer avslappnad och mindre reglerad klädsel. Korta kjolar fick representera kvinnans sexuella frigörelse på 1960-talet och korta, raka klänningar utan korsett symboliserade frihet och självbestämmande under 1920-talet. Kvinnor brände sina behåar på 1960- och 70-talen som protest mot sexualisering och objektifiering.
– Det har handlat om protester mot att tygla eller bestämma hur kvinnor ska klä sig och när man bryter mot de bestämmelserna ger det en känsla av att själv ta makten över vad man får eller inte får bära, säger Maja Gunn.
I dag är det lätt att tro att den typen av förbud eller bestämmelser inte finns, men ändå får kvinnor som bryter mot klädnormer ofta utstå kritik. Som Finlands statsminister, Sanna Marin, som kritiserades när hon förra året bar en djupt urringad kavaj i ett tidningsreportage.
– Det blev väldigt mycket skriverier, men hon fick också mycket stöd – många menade att man aldrig skulle angripa en man på det sättet. Ändå finns det vissa förväntningar fortfarande och problemet med att fokus riktas på kvinnans sätt att klä sig finns kvar i vissa sammanhang.
Även kroppsaktivismen har kritiserats för att den sätter kvinnans kropp i fokus, som objekt. Vad är egentligen skillnaden på en tummad utvikningstidning gömd i en skogsglänta (välkänt fenomen för alla som var unga på 90-talet) och en avklädd bild som du fotat själv och lagt ut på ditt öppna konto på Instagram?
En viktig skillnad är förstås intentionen. Och blicken. När Fotografiska i Stockholm för en tid sedan visade utställningen Nude, var det uttalat att alla bilder var fotade genom en kvinnas lins och att de nakna kropparna sågs med en kvinnas ögon. När modet nu återigen visar mycket hud används ord som ”empowering” och ”sensualism”.
”Vårkollektionen frammanar en sensuell femininitet … som uppmuntrar Stella-kvinnan att omdefiniera sexighet genom känslor av mjukhet och lätthet”, skrev Stella McCartney i sin text till vårkollektionen 2022. Och visst har sex fått en annan klang under tidigt 2020-tal, jämfört med för trettio år sedan. Sex som self-care, sex som mindfulness och sex som avslappning. Sex som inte kräver varken en man eller hans blick. Sexleksaker sålde som smör under pandemin och både tidningar, poddar och böcker (välkommen tillbaka, sexnovellen!) har lyft in sex i ett nytt samtalsrum.
Att sexighet och att klä sig sexigt samtidigt blir mer intressant – och mer politiskt korrekt – är därför inte så konstigt. Särskilt efter över ett år i mysbyxor (den sannolikt osexigaste trenden sedan den trekvartslånga armébyxan för män). De senaste årens vurm för fulsnyggt mode, med medvetet illasittande jeans, ironiska foppatofflor och gamla avlagda t-shirtar har också pushat den där berömda modependeln – som nu svängt över på andra sidan, där glittrande glamour, dressade kostymer och sexiga, avklädda festkläder bor.
– Vi har gömt våra kroppar i stora boxiga kläder länge och under pandemin har vi inte varit ute så mycket och visat upp våra kroppar, så att visa mer hud kan helt enkelt vara en reaktion på det, säger Maja Gunn.
LÄS ÄVEN: Chanel & Schiaparelli, Dior & Balenciaga, Armani & Versace … Allt om modevärldens hatkärlekar!
LÄS ÄVEN: 9 modekampanjer som skapat ramaskri!
