På shoppingrunda med författarstjärnan Chimamanda Ngozi Adichie

Jag sitter i en bil tillsammans med Chimamanda Ngozi Adichie och försöker hitta ett artigt sätt att fråga den hyllade författaren varför hon lägger så mycket tid på att hålla anföranden runt om i världen i stället för att skriva fler böcker: 

– Jag tittar på din Instagram-feed och det är Berlin, Spanien, Polen… 

Innan jag hinner avsluta min fråga, säger Chimamanda:

– Du undrar varför hon inte vill sätta sig ner på rumpan och skriva? Därför att hon vill leva!

Vi kör genom Lekki, den del av Lagos där Chimamanda bor, på väg mot hennes favoritbutik Zinkata där hon hittar många av de fantastiska outfits som hon vid sidan av författarskapet och föredragshållandet blivit känd för. 

Chimamanda Ngozi Adichie slog igenom innan hon fyllt 30 med två mycket lästa romaner, Lila hibiskus och En halv gul sol. 

Böckerna tacklar ämnen som nigerianska författare (eller författare överhuvudtaget) sällan berör – från det vardagliga livet för landets medelklass till det förödande Nigeria-Biafra-kriget. Hennes tredje roman Americanah följer en ung kvinna som flyttar från Nigeria till USA för att studera – romanen är högaktuell då den tar upp frågor som kretsar kring ras och klass i USA (skådespelarna Lupita Nyong’o och Danai Gurira håller just nu på att göra en tv-serie av den för HBO). 

LÄS ÄVEN Danska smyckesdrottningen Sophie Bille Brahes guide till Köpenhamn 

Chimamanda Adicies stora genombrott

Sedan Americanah släpptes 2013 har hon inte skrivit fler romaner, men precis när boken ut gjorde hon ett så kallat Ted Talk med rubriken We should all be feminists – som handlade om att kvinnor ska omfamna sina ambitioner. Den blev en viral succé. Dior gjorde en t-shirt med texten We should all be feminists tryckt på bröstet. Chimamandas röst och ord dök upp i låten Flawless med Beyoncé. Hennes Ted Talk blev en bok, Alla borde vara feminister på svenska, som även distribuerats ut till närmare 100 000 svenska gymnasieelever. 

Michelle Obama signerade Chimamandas ex av hennes bok Min historia med ”Jag ser fram emot att få jobba med dig under åren som kommer”. Kort sagt: Chimamanda Ngozi Adichie blev en stjärna och förfrågningar om att tala på olika tillställningar regnar oupphörligen in. Hennes framgångar har fått stor uppmärksamhet i hemlandet. Konservativa personer kritiserar henne för att hon behållit sitt flicknamn, för att hon uttrycker sin ilska, för att hon skriver om kvinnor som tycker om sex och för att hon exponerar hemlandets öppna sår. Men framför allt blir hon hyllad, och speciellt älskad är hon av kvinnor. 

2017 publierade Adichie en avhandling som handlar om hur flickor ska uppfostras som heter Brev till en nybliven förälder: Ett feministiskt manifest i femton punkter. 

Chimamanda Adicie bär oftast nigeriansk design

Vid sidan av allt detta har hon även blivit en stilinspiratör av stora mått, och hon använder uppmärksamheten hon får när hon talar till att visa mode från sitt hemland Nigeria. Hon klär sig nästan alltid i kläder från nigerianska designer och påvisar detta med hashtags som #wearnigerian och #MadeinNigeria. I dag är hon klädd i en olivgrön laméskjorta, svarta shorts med röda hjärtan och blå skor med klack. Hon har håret i en bob med lösa lockar. 

– Jag har något av ett Messias-komplex, säger hon. 

– Jag tror att det finns en del i mig som vill rädda världen, mig själv, alla.

Och Messias bör, så klart, vara välklädd.

LÄS ÄVEN Intervju med pr-kvinnan Baba Riviera om hennes okonventionella affärsstil.

Chimamandas önskan om att frälsa världen började i unga år. Hon växte upp i en medelklassfamilj i Nsukka, en universitetsstad i sydöstra Nigeria. Hon var nummer fem av sex syskon i en intellektuellt: båda hennes föräldrar arbetade på universitet. Hon säger att hon sedan hon var liten alltid var intresserad av andra människors problem.

– Att lösa dem betydde ju att jag fick berätta för dem hur jag tyckte att de skulle göra!

Hon förskräcktes över de sexistiska sociala normer hon såg omkring sig och det skavde när hon blev tillsagd att hon inte kunde göra något för att hon var flicka. Hon drömde om att utbilda sig till präst. 

Chimamanda fick en diktbok publicerad redan under skoltiden, och efter en tids medicinstudier på universitetet i Nsukka (där hon blev framröstad till ”bäst klädda tjej”), bedömde hon att möjligheterna till en framgångsrik karriär skulle förbättras av utlandsstudier varpå hon flyttade till USA för att studera. 

I USA fann hon både tiden och distansen att kunna skriva om sitt hemland. Under uppväxten hade hon gradvis medvetandegjorts att vissa saker sällan diskuterades. Bland detta hörde 60-talets inbördeskrig under vilket både hennes farfar och morfar dog.

Hennes första roman Lila hibiskus (2003) tog upp några av de nedtystade ämnena som låg närmare henne själv och tre år senare kom En halv gul sol som utspelar sig under just inbördeskriget i Nigeria. 

På pressbilder från den här tiden går hon nästan inte att känna igen – hon bär en vanligt svart t-shirt. Hon förklarar det med att hon i USA fick känslan att hon ”inte kunde bry sig om hur hon såg ut om hon skulle vara en seriös intellektuell. När hennes tredje roman Americanah gavs ut hade hon självförtroendet nog att vara sig själv – vilket också betydde att klä sig som sig själv. Boken har sålt i över två miljoner ex över hela världen och vunnit flera priset. 

På shoppingrunda med Chimamanda Adicie

Bilen stannar utanför Zinkata, en butik som specialiserar sig på färgstark design av unga nigerianska designer. Chimamanda börjar en långsam tur genom butiken, hon undersöker nästan varje plagg. Hon tycker om kläder som är ståtliga, uppfinningsrika och sexiga utan att vara för avklädda. Hon har en underbar inställning när vi provar kläder; När jag provar en klänning som inte passar mig klandrar jag direkt min kropp. Chimamanda säger i stället att det är fel på klänningen. När jag slutligen ska prova en röd klänning från märket Gozel Green, ett nigerianskt märke startat a två tvillingsystrar 2010, blir Chimamanda entusiastisk. 

– Ja, gör det, ja, ja, ja, ja! Jag sätter på musik! Vi måste komma in i rätt stämning! 

Chimamanda delar sin tid mellan Baltimore i USA och Lagos. Det betyder: En hel del garderobsplanering. Hon väljer bort en röd, svart och gul-randig kostym men överväger en liten väst med knäppning bak med en röd flik. När hon provar ett par speciella vida byxor ballongbyxor, så tystnar alla i butiken. 

– Jag förstår dem nog inte riktigt, säger hennes agent till slut. 

– Jag tycker om dem just för att de är lite konstiga, säger Chimamanda och tillägger: 

– När jag fått styla dem som jag vill så kommer du att gilla dem!

Chimamanda älskar verkligen att klä upp sig, och ser det som en del i vad det betyder för henne att vara feminist – det jobbar emot idén att kvinnor inte ska vara högljudda och ta lite plats (i ett samtal med författaren Zadie Smith 2014 skojade hon: ”Jag tycker det är väldigt viktigt att briljanta kvinnor också vågar vara heta babes”.)

– När jag tycker om vad jag har på mig betyder det att jag känner mig som mig själv, säger hon. 

Sökandet efter rätt plagg är en långsam process:

– Jag letar en hel del efter klänningar online, i stället för att skriva klart min roman, erkänner hon.

Det är första gången hon nämner att hon arbetar på en ny bok (hon vill inte säga något mer om det). Innan pandemin gick mycket tid åt till resor, då talarförfrågningarna är många. Hon erkänner att hon delvis reser mycket för att undvika att sitta ner och kämpa med skrivandet. 

– Men jag har också insett att jag tycker om båda sakerna. Litteratur för uppenbarligen min största kärlek, att skriva är mitt livs kärlek. Men det finns stunder när det inte går så bra. Och det är under de perioderna jag bestämmer mig för att tacka ja till andra saker så att jag blir distraherad. 

Klockan är över sju på kvällen och vi har varit i butiken i över tre timmar Chimamanda köper de intressanta byxorna och några andra plagg som inte ber om ursäkt för sig. Messias kommer definitivt vara välklädd framöver. 

AV Pamela Duckerman/The Economist 18943/The Interview People

Fotnot: Artikeln skrevs innan George Floyds död. Chimamanda är givetvis djupt engagerad i kampen mot rasism. Rasismen i USA har även behandlas i hennes böcker, inte minst i Americanah. Läs den och följa hennes Instagram @chimamanda_adichie där hon delar sina tankar och det hon skrivit om rasism. 

LÄS ÄVEN Doftpsykologen om hur rätt doft kan göra dig mer framgångsrik