Pärlor: 10 gnistrande historier (som du vill berätta på nästa middag)

Från prinsessor i det forna Egypten via flotta damer till dagens influencers – pärlan har alltid varit eftertraktad. Till skillnad från ädelstenar, som utvinns ur jorden, är det en levande organism som producerar en pärla. En pärla bildas när ett irriterande föremål, en bit skal till exempel, av misstag fastnar i en musslas inre mjuka kropp. 

Fram till början av 1900-talet var dykning det enda sättet att samla pärlor. Dykarna riskerade livet på djup ner till hundra meter, ett livsfarligt jobb med en väldigt liten utdelning i antal pärlbärande musslor. I dag odlas pärlor, och det finns således både billigare och mer exklusiva varianter. Historierna kring pärlorna är hur som helst många, och några av de mer häpnadsväckande kan du läsa om här. 

Den i dag dyrbaraste pärlan såldes på Sotheby’s i november 2018 för ofattbara 329 miljoner kronor.

1. Caesar lagstiftade om pärlor

Pärlor har varit vördade sedan långt före den skriftliga historien, och därför kan upptäckten av dem inte tillskrivas någon särskild person. Man tror att de först hittades av människor som letade mat på stränderna, och vi vet att de använts som prydnad i tusentals år och att de användes som gåvor till kinesiska kungligheter redan 2 300 f. Kr. I det forntida Egypten avgudades pärlorna, och de fick därför ofta följa med sin ägare i graven. Fragment av pärlsmycken har också till exempel hittats i en persisk prinsessas sarkofag från 420 f. Kr. I Rom ansågs pärlan symbolisera den ultimata rikedomen. När pärlfebern nådde sin absoluta topp i Rom kunde general Vitellius finansiera en hel armé genom att sälja ett enda av sin mors pärlörhängen, och Julius Caesar instiftade en lag som innebar att endast den härskande klassen fick bära pärlor.

2. Världens dyraste pärla 

Den i dag dyrbaraste pärlan såldes på Sotheby’s i november 2018 för ofattbara 329 miljoner kronor. Men så var den även en del av Frankrikes historia. Som enda överlevande ur kungafamiljen ärvde Marie Antoinettes dotter Marie Therese de France, även kallad Madame Royale, sin mors smycken i exil i Österrike. Madame Royale fick aldrig några egna barn, men adopterade en kvinnlig släkting, Louise av Berry, grevinna av Parma och barnbarn till Frankrikes kung Karl X. Till henne gav hon delar av sin mammas juvelsamling. Louise av Berry gav dem i sin tur till sin son Robert, den sista greven av Parma, vars familj lämnade in en del till försäljning.   

3. Bytte pärlor mot lyxhus

1909 öppnade Cartier sin första butik i New York, vilket blev en given destination för världens rikaste. Bland dem fanns en ung brud, Maisie Plant, och hennes kärleksfulla äldre man, järnvägs- och fartygsmagnaten Morton Plant. I skyltfönstret hade Cartier placerat ett tvåradigt collier med 128 perfekt matchade och graderade orientaliska pärlor, som det tagit Cartier flera år att samla. Unga fru Plant blev kär i halsbandet – och det Maisie ville ha, det fick Maisie. Samtidigt ville Pierre Cartier hitta ett hus för sitt företag, och erbjöd halsbandet som betalning för paret Plants hem i New York på 653 Fifth Avenue, en gata då kantad av exklusiva privathus. Enligt New York Times var fastigheten värd 925 000 dollar och halsbandets pris var 1 000 000 dollar. Affären gjordes upp, och Cartier flyttade in i huset där företaget fortfarande är kvar. Maisie dog 1956, och året efter såldes halsbandet på auktion för 170 000 dollar – vad Cartiers hus på Manhattan kan vara värt i dag kan vi bara fantisera om.

LÄS ÄVEN Historierna om världens mest eleganta klockor (en av dem är från Cartier): Älskade i generationer

4. Konstens drömörhänge

Barock är en term som används för pärlor som inte är regelbundna i sin form och de är vanligare bland sötvattenspärlor. Deras oregelbundna form anses av många mer intressant och moderiktig. Den mest kända barocka pärlan är nog den som bärs av modellen på tavlan Flicka med pärlörhänge av Johannes Vermeer (1665) som ingår i Nederländska statens samlingar på Mauritshuis i Den Haag. 

5. Spektakulära pärlklockan

Coco Chanel älskade pärlor. På 1920-talet var långa pärlhalsband högsta mode och hon blandade friskt både äkta och falska, och bar dem gärna till vardags vilket chockade etablissemangets damer. Mademoiselle Chanel använde ofta en knapp som var inspirerad av militärkläder och sjömansuniformer på sina plagg. Chanel har skapat en otrolig klocka med titeln Mademoiselle privé bouton perle som är en hyllning till den berömda knappen. Klockans armband bär Chanels signum, tweed med guldtrådar som är fodrat med kalvskinn, men det mest spektakulära är trots allt att som topp sitter en krämfärgad australisk odlad pärla (15 mm) omgiven av ringar i flätat guld, dekorerade med 52 briljantslipade diamanter. Lyfter du på locket syns en urtavla dekorerad med 142 diamanter.

6. Kleopatras pärlande vin

Kleopatra hade lovat att bjuda den romerske fältherren Marcus Antonius på den dyrbaraste middagen i historien. I sitt försök att imponera på sin gäst krossade hon en enorm pärla från sitt ena örhänge och löste upp den i en bägare av vin (antagligen vinäger). Hon drack den och började treva efter den andra pärlan, men då stoppade Antonius det hela genom att erkänna sig besegrad. Plinius, kallad världens första gemmolog, uppskattade pärlans värde till motsvarande 255 000 000  kronor i dagens värde. Kleopatra och Antonius gjorde senare gemensam sak i krig och efter deras nederlag i slaget vid Actium (31 f. Kr) togs den andra pärlan i beslag, delades i två och blev örhängen till statyn Venus i Roms Pantheon. Om en pärla kan lösas upp av vinäger har diskuterats flitigt genom åren, men 2010 publicerade professor Prudence J. Jones den kemiska formeln för reaktionen som bekräftar att pärlor faktiskt faller sönder i ättika. 

LÄS ÄVEN Chefredaktör Jonna Bergh: ”Drottning Elizabeths klassiska garderob inspirerar”

7. Magnifik kändispärla

Pärlan La Peregrina såldes 1969 på auktion till Cartier för 1 050 000 dollar: skådespelaren Richard Burton förlorade budgivningen eftersom hans ombud fått order att stoppa vid en miljon. Burton lyckades övertala Cartier att sälja den till honom, för ett än i dag hemligt pris, då han ville ge den till sin älskade Elizabeth Taylor. Den är en av världens mest kända pärlor och hade tidigare ägts av Maria I av England (1516–1558) och ett antal spanska monarker. Efter Elizabeth Taylors bortgång såldes pärlan 2011 på Christies för drygt 5 miljoner dollar och är nu i privat ägo. 

8. Pärlor på modemän

Historien visar att män från Indien, Grekland, Kina och Storbritannien gärna bar pärlor. Ett exempel är att på 1500-talet fick sir Francis Drake en stor pärla av drottning Elizabeth I som han bar med stolthet och som återfinns på många porträtt av honom. Och han är inte ensam att som man älska pärlor: De indiska maharadjorna är berömda för att ha burit massor av pärlor i långa halsband, som dekoration på manschetter, kragar och turbaner. Under 2000-talet har pärlorna hittat tillbaka till moderiktiga män, bland dem artisterna Pharrell Williams och Harry Styles. 

9. Hästen med pärlhalsband

Kejsaren Caligula (12–41 e. Kr) åt och sov i favorithästen Incitatus stall, en häst som han gav en krubba av elfenben och ett stall av marmor. Hästen bar ett halsband av pärlor och ädla stenar, han hade ett möblerat hus med tjänstefolk och han åt gyllene havre (säd blandat med guldflagor). Det sägs att Caligula även tänkte göra hästen till konsul, men det blev det inget av och där tog det slut på de galenskaperna. 

10. Odlade pärlors genomslag

Pärlor brukar delas in i tre kategorier: äkta, odlade och imitationer. Under dem finns flera underkategorier. Äkta pärlor blir till utan att människan varit inblandad och när det gäller odlade pärlor har människan varit med aktivt och lagt in något i musslan. Under kategorin ”äkta” är de vanligast förekommande pärlorna de äkta saltvattenspärlorna (så kallade orientaliska pärlor) samt äkta sötvattenärlor (flodpärlor). Men det finns även conchpärlor (rosa), melomelopärlor (orange-gula) och abalonepärlor, samt några till. Redan i det gamla Kina experimenterade man med att odla pärlor, och Carl von Linné gjorde samma sak på 1700-talet. Japanen Kokichi Mikimoto var den som först lyckades göra det i kommersiellt syfte. Han efterliknade den naturliga processen och förde in ett främmande material i musslorna, vilket stimulerade dem till att bilda en pärla. Detta vände under 1900-talet uppochner på hela pärl­industrin och fick värdet på de naturliga pärlorna att sjunka. De odlade har samma egenskaper som de som bildas på havsbottnen, skillnaden är att de odlade har haft en hjälpande hand med i processen. Färgen en pärla får beror på vilken färg musslans pärlemor har. Till exempel blir de odlade Tahitipärlorna svarta eller grå eftersom de odlas i den svartläppade musslan, vars pärlemor är gråsvart. 

LÄS ÄVEN Kronprinsessan Victorias favoritdesigner: ”5 smycken alla ska ha i sin basgarderob”