Är sulfater, parabener och silikoner farligt? Experterna ger svar!
Det är inte lätt att vara skönhetskonsument. Aldrig har vi ställts inför så många val och olika budskap som nu. Till råga på allt duggar ingredienslarmen tätt på internet. Men hur rädda behöver vi egentligen vara för saker som parabener, sulfater, mikroplaster och silikoner?
Om "naturligt" innebär en okänd kemikaliecocktail med hundratals ämnen som man inte har koll på är syntetiskt bäst
Som om det inte vore förvirrande nog att navigera i en värld av löftesrika produkter möts vi nästan dagligen av en flod av alarmerande råd och rön. I Facebookflödet går larmet nästan jämt, och det är lätt att dras in i en virvel av dåligt samvete, oro och misstro mot hela den industri som livnär sig på att vi vill hålla oss rena, lena, väldoftande och skrynkelfria. Produkter i den kvinnliga fåfängans tjänst tillskrivs allt från cancerframkallning och sabotage av reproduktionsapparaten till miljöförgiftning och allvarliga allergiska reaktioner. Bilden av den traditionella kosmetikhyllan är på sina håll minst sagt svart.
NATURLIGT ELLER EKOLOGISKT?
Grönt är skönt, men naturligt är inte detsamma som ekologiskt. Naturligt är allt som är sprunget ur naturens eget skafferi, medan ekologiskt är odlat. Till exempel är vatten naturligt, men kan aldrig vara ekologiskt. Att göra helt ekologisk kosmetika är svårt, eftersom ingrediensutbudet helt enkelt blir för litet. I stället för att stirra dig blind på enstaka trendord i marknadsföringen, läs innehållslistan och bilda dig en egen uppfattning.
Men finns anledning till rädsla och omedelbar badrumsdetox? Generellt sett: nej. Inom EU finns strikta regelverk som säkerställer att produkter som sätts på marknaden är säkra att använda på det sättet som de är avsedda att användas. Det vill säga - om du inte planerar att äta ditt puder eller dricka ditt nagellack finns ingen anledning till oro.
Ändå eldar industrin på vår ingrediensångest genom marknadsföring som fokuserar på vad produkterna inte innehåller. Frihet från parabener, sulfater, silikoner och mineraloljor framhävs på förpackningarna, inte minst hos stora, traditionella skönhetsföretag som vill möta konsumenttrycket. Klart att man då som konsument utgår ifrån att dessa ingredienser utgör en fara, och rädsla är – som vi vet – en enorm drivkraft. Mot rädslan har vetenskapen svårt att göra sin röst hörd.
Detta vet även branschen, och fenomenet "greenwashing", där tillverkare framhåller produkter som mer naturliga, ekologiska och miljövänliga än de egentligen är, har exploderat i takt med de senaste årens knallgröna trend. Ju mer uppkopplade vi är, desto mer tycks vi längta efter det rena och naturliga. När L'Oréal-ägda hårvarumärket Kérastase för tio år sedan frågade konsumenterna vad som var viktigast vid skönhetsköp fanns naturlighet och etiska aspekter inte ens på kartan, utan allt fokus var på känsla och resultat. I dag är önskemålet om naturlighet och hållbarhet på topp fem-listan.
Att vi blir medvetna om hur våra konsumtionsvanor påverkar hälsa och miljö är så klart goda nyheter, men det slår lätt över i irrationell rädsla, och att naturligt och syntetiskt ställs mot varandra – helt i onödan.
Efter det stora drevet mot parabener för några år sedan valde många skönhetsföretag att plocka bort dem
– Ingredienslarmen är ett mynt med två sidor, säger Tomas Byström, utredare av kosmetiska produkter på Läkemedelsverket. Å ena sidan är det bra att människor engagerar sig när det gäller innehållet i kosmetiska produkter. Å andra sidan är det inte bra med vinklad, osaklig och ibland felaktig information som kan bli till skrämselpropaganda.
– Särskilt olyckligt har det blivit med parabener, menar Peter Jansson, teknisk rådgivare på Kemisk-tekniska leverantörsförbundet (KTF), som är en medlemsorganisation för skönhetsföretag.
– Konserveringsmedel, som parabener, hindrar farliga bakterier och svamp, och är ett nödvändigt "ont" i alla produkter som dessa kan växa i. Parabener är ovanligt bra konserveringsmedel eftersom det är extremt ovanligt att de ger kontaktallergi, men efter det stora drevet mot parabener för några år sedan valde många skönhetsföretag att plocka bort dem efter konsumentpåtryckningar – trots att all expertis är enig om parabeners säkerhet.
Som skönhetsredaktör får jag ofta frågor från oroliga läsare. Många efterlyser produkter som inte innehåller något "kemiskt", och här är det läge för en grundlektion i kemi.
CHECKLISTA FÖR SKÖNHETSSHOPPARE
1. Använd ditt sunda förnuft och få inte panik i onödan. Vem är avsändare till larmen? Var kritisk. Är du orolig, kolla hellre med Läkemedelsverket än självutnämnda experter (särskilt sådana med säljintresse).
2. Fråga dig själv vad du vill ha ut av produkten. Kanske är syntetisk ansiktsvård mest effektiv för dina syften, medan kroppsfavoriterna är eko? Det behöver inte vara svart eller vitt.
3. Kom ihåg att dosen är A och O, samt att skönhetsbranschen inte är vilda västern. Det finns myndigheter och kontrollorgan som granskar och utvärderar, och få skönhetsföretag vill kliva över gränser som ger dålig pr.
4. Tänk bortom badrumsskåpet. Maten du köper, bilturerna du inte tar, impulsköpen du skippar och produkterna som du återvinner har i det långa loppet större hälso- och miljöpåverkan än enstaka val i fåfängans tjänst.
– I grunden är allt kemi, små molekyler som utgör både syntetiska och naturliga produkter. Många av ingredienserna i syntetiskt framställda produkter kommer ursprungligen från växtriket, men är framtagna i laboratorier för att skapa en kontrollerad produkt med minimal risk för allergiska reaktioner, säger Anne Wetter, hudläkare på Diagnostiskt centrum hud i Stockholm.
– Det finns gott om både riskabla och säkra ämnen av både naturligt och syntetiskt ursprung, säger Tomas Byström, utredare på Läkemedelsverket. Pär Svahnberg, doktor i organisk kemi, instämmer:
– Toxikologin gör ingen skillnad på ämnenas ursprung. Uppdelningen i naturligt och syntetiskt saknar mening och leder ofta tanken fel. Är naturligt morfin bättre än syntetiska nylonstrumpor?
Marie Lodén är forskare och docent i experimentell dermatologi och har skrivit böcker om skönhetens kemi. Hon anser att gamla välkända ingredienser som dyker upp i nya "larm" oftast är helt ofarliga i de halter som används, och att vi som konsumenter ska vara mer rädda för nya mirakelsubstanser som saluförs av företag som är nya på marknaden eller som ofta byter sortiment.
– Om "naturligt" innebär en okänd kemikaliecocktail med hundratals ämnen som man inte har koll på är syntetiskt bäst, slår hon fast.
Naturliga ingredienser ställer höga krav på tillverkaren att hantera ingredienserna med respekt – vegetabiliska oljor kan till exempel härskna eller oxidera i fel temperatur – men förvaltade på rätt sätt är naturliga oljor och extrakt magiska för hud och hår. Går vi bortom säkerheten för oss människor finns det givetvis ideologiska anledningar att välja fler naturliga produkter. För att leda oss rätt finns bra märkningar att hålla koll på, som Ecocert, där 95 procent av produktens innehåll måste vara naturligt och till minst 10 procent ekologiskt odlat, och Fairtrade, där producenterna jobbar under rättvisa villkor. Även Svanenmärkningen har börjat hitta till kosmetikavärlden, med det svenska makeupmärket Idun i framkant.
Lyckligtvis behöver det ena inte utesluta det andra, och det är fullt möjligt att ha en necessär med både effektiva, syntetiska – och helt säkra – produkter och gröna skönheter som värnar om vår värld. De flesta seriösa varumärken plockar det bästa från både naturens och vetenskapens världar. Hållbarhet, hälsa och härlighet går att förena.
Så säger experterna
Vi har pratat med några av Sveriges ledande experter inom kosmetiska säkerhetsfrågor. Att återge deras kunskap skulle kräva en hel bok, men vi har gjort vårt bästa för att koka ner informationen och räta ut några vanliga frågetecken:
Sulfater
Var finns de? I löddrande rengöringsprodukter, som ansiktsrengöring, duschtvål och schampo. Löser effektivt upp fett och smuts. Två vanliga sorter är SLS och SLES.
Farligt för människor? Nej, men kan vara uttorkande.
Farligt för miljön? Ingen känd påverkan. Lätt nedbrytbara.
Hur gör jag då? Märker du att du blir torr, byt mot sulfatfria varianter.
LÄS MER: Schampo och balsam utan sulfater – bäst i test för slitet hår
Silikoner
Var finns de? Det finns en uppsjö av silikontyper, och de används i kosmetika och hårvård för att låsa in fukt och ge en slät yta. Finns ofta i primers, hudcrèmer och håroljor.
Farligt för människor? Generellt är silikoner inte farliga för oss människor, men vissa cykliska silikoner verkar lagras i vävnader där de kan byggas upp till en riskabel dos.
Farligt för miljön? Låg toxicitet, men tar lång tid att brytas ner i naturen och bedöms därför kunna vara farligt.
Hur gör jag då? Undvik cykliska silikoner i sprayform eftersom de är lätta att andas in, eller regelbunden användning på stora hudytor (kolla på ingredienslistan efter namn som börjar på cyklo- och slutar på -siloxane). Spola inte ner överblivna produkter, släng dem i soporna.
Mineraloljor
Var finns de? I hudvård. Används ofta i produkter för känslig hud på grund av sin obefintliga allergirisk. Sterila mineraloljor används inom vården av hudskador.
Farligt för människor? De högrenade kvaliteter som används i kosmetiska produkter är helt ofarliga.
Farligt för miljön? Sannolikt ofarliga, men olämpliga på fel ställe. "Hellre högrenade i kosmetik än i drivmedel", säger Olof Holmér på KTF.
Hur gör jag då? Det finns inga tunga skäl till bojkott, men om du ändå vill undvika mineraloljor finns mängder av sköna produkter med växtoljor i stället.
Mikroplaster
Var finns de? Den omdebatterade sorten är mikroskopiska plastkulor i rengörings- och skrubbprodukter, men branschen fasar sedan några år tillbaka ut dessa.
Farligt för människor? Inga kända hälsorisker för oss människor.
Farligt för miljön? Det har konstaterats att mikropartiklar äts av vattenlevande organismer, men följderna av detta är inte klara och frågan utreds på myndighetsnivå. Lagras inte i levande vävnad, men är ändå inte önskvärt.
Hur gör jag då? Kosmetika står för under en procent av utsläppen av mikroplaster, så gå inte under av dåligt samvete om du råkar ha en gammal skrubbcrème. Bildäck och båtfärg är de värsta bovarna.
Parabener
Var finns de? Som konserveringsmedel i kosmetika. Naturliga parabener finns i frukt och vissa bär.
Farligt för människor? De som är undersökta och tilllåtna är ofarliga. Ett av de konserveringsmedel som har minst negativa bieffekter.
Farligt för miljön? Tämligen ofarligt.
Hur gör jag då? Släpp rädslan. Att tillverkare märker sina produkter som parabenfria beror på att de har fallit för marknadskrafter, inte att parabener är farliga. Alternativen kan vara sämre för dig med känslig hud.
Syntetiska konserveringsmedel
Var finns de? Oavsett deras ursprung ska du vara medveten om konserveringsmedlens viktiga funktion som svamp- och bakteriedödare. Deras giftiga effekt på mikroorganismer är nödvändig, på gott och ont. Bakterier kan bara växa där det finns vatten.
Farligt för människor? Kan ge kontaktallergi och hudirritation.
Farligt för miljön? Vissa typer kan vara skadliga för miljön.
Hur gör jag då? Ett liv helt utan syntetiska konserveringsmedel är i princip omöjligt. Måste något konserveras så måste det. Blir du allergisk mot en produkt, byt till en annan.
Aluminium i deodorant
Var finns de? Som antiperspirant (svetthämmare) i deodoranter.
Farligt för människor? Farligt i hög dos, men osannolikt att mängden i deodorant spelar någon roll. Kan irritera huden.
Farligt för miljön? Ser du till de totala utsläppen är bidraget från kosmetika försumbart.
Hur gör jag då? Om din hud blir irriterad, byt till parfym- och aluminiumfri deodorant (här hittar du vårt bäst i test!).
Parfym och eteriska oljor
Var finns de? Eteriska oljor är naturens egna parfymämnen, medan parfym är syntetiskt framställd doft.
Farligt för människor? Kan orsaka kontaktallergi.
Farligt för miljön? Båda typerna kan innehålla problematiska ämnen, men de små mängderna minskar sannolikt riskerna.
Hur gör jag då? Välj parfymfritt där det går, men njut av din favoritparfym med gott samvete.
Källor: Tobias Byström, utredare kosmetikaprodukter, Läkemedelsverket. Marie Lodén, docent i experimentell dermatologi och forskare. Winta Woldai, toxikolog och nutritionist, Apoteket. Pär Svahnberg, doktor i organisk kemi, Toxintelligence. Anne Wetter, hudläkare och grundare av Diagnostiskt centrum hud. Peter Jansson och Olof Holmér, Kemisk-tekniska leverantörsförbundet.
