Modedesignern Feben: ”Jag ville passa in – nu är det tvärtom”

Feben, hur är din relation till mode just nu?
– Relationen förändras ständigt. Mode kommer däremot alltid att vara ett utlopp för mig, oftast ett renande sådant, för att få uttrycka mig själv. Det är när jag skapar som jag känner mig mest fri. Och det är det jag söker mest av allt, att vara fri.

Vilket har blivit ditt starkaste modeminne genom åren?
– Jag minns hur starkt jag ville passa in när jag var liten. I dag är det snarare något jag värderar högt – att inte passa in. Min mammas sätt att klä sig var så annorlunda från andra föräldrar i Sverige, så det var inte bara jag eller mina kläder som inte matchade den uttänkta ramen, utan det var … allt. Senare förstod jag att hon, precis som jag i dag, använde kläder för att uttrycka sig. Att det var hennes sätt att navigera i samhället.

Vad fint att ni är lika på det sättet.
– Jag älskar tanken på det.

Varför är just det minnet det starkaste?
– Det formade mig som person. Hur jag ser på världen. Att det är mycket mer intressant att gå emot strömmen och bidra till förändring än att passa in och följa regler.

Jag har alltid älskat Whitney Houston och kommer alltid att göra det. Inte bara för hennes stil eller röst, utan för hennes karaktär.

Vem var dina tonårs stilikon?
– Whitney Houston. Jag har alltid älskat henne och kommer alltid att göra det. Inte bara för hennes stil eller röst, utan för hennes karaktär. Det är nog det jag älskar mest i personerna omkring mig: karaktär.

Ditt märke har visats upp på modeveckan i London och de omnämnde dig med meningen: ”she takes a surrealistic approach to exploring the visual codes of Black life from all corners of the globe”. Berätta mer om det.
– Mitt arbete är en reflektion av mig själv och vad jag exponerats för, med allt från konversationer till upplevelser. Att vara etiopier, växa upp i Sverige och bli en del av ett sammanhang i London som blivit min självvalda familj – märket är en sammanslagning av allt i min identitet. Eklektiskt.

Din design har ju burits av flera stora namn inom kultur- och modevärlden. Du blev bland annat tillfrågad av Beyoncé att skapa looker för hennes musikvideo till Brown Skin Girl. Hur var känslan inför det uppdraget?
– Det kommer alltid att vara viktigt för mig att stå upp för brown skin girls. Musikvideon var en otrolig möjlighet att få vara en del av något som unga svarta tjejer kan se sig själva i och relatera till.

På vilket sätt hoppas du på att inspirera med din design?
– Genom att konversera kring hållbarhet och hylla dem du har runt dig. Vackra saker händer när vi lyfter varandra och ger plats åt andra.

Hur syns det i ditt märke?
– Vi har arbetat med hantverkare i Ghana sedan 2020 för att lyfta deras verksamhet och för att skapa en global kedja av vad hållbarhet betyder för oss. Det ligger i mitt märkets DNA att tala om social rättvisa. Det skulle dessutom vara omöjligt att inte göra det, eftersom vi har en svart kvinna som kreativ chef.

Det var en dröm att studera på Central Saint Martins. Och en mardröm, haha!

Du har pluggat på Central Saint Martins i London. Var det en dröm sedan länge för din del?
– Ja! När jag pluggade på Växjö Katedralskola hade vi en skolresa dit. Jag var 16 år då och tyckte det var helt magiskt. Efter det blev Central Saint Martins en dröm att försöka uppnå.

Hur var det att studera där?
– Det var en dröm. Och en mardröm, haha! Det kändes ofta surrealistiskt att studera där eftersom jag hade velat det så länge. Dessutom vann jag Isabella Blow-stipendiet. Det var en fantastisk möjlighet för mig att utveckla mitt arbete, men det fanns också en enorm press att prestera bra. Skolan förbereder dig verkligen för branschen, om du väljer att följa deras regler.

Vilket är ditt starkaste minne från skolan?
– Att vara fri men fullkomligt oförstådd.

Om ditt märke fick bidra till ett starkt modeminne för någon annan – hur önskar du att det minnet skulle se ut?
– Jag hoppas att det bidrar till en nyfikenhet och ett behov av att få sig en närmare titt.

Vilket slags mode skapar minnen i dag?
– Det med en bra vision. Och en bra historia.